Vi bör inte låta oss skrämmas av spekulationer om att Golfströmmen snart kommer att kollapsa, skriver oceanografen Léon Chafik. Hans studier tyder på att den har en tidigare okänd motståndskraft.
NYLIGEN KOM ÄNNU ett larm om Golfströmmen. Risken är stor för att den kollapsar inom hundra år, och att medeltemperaturen i Sverige därmed sjunker med tjugo grader. Detta enligt ett inslag i SVT baserat på en färsk rapport i tidskriften Science Advances. Men verkligheten bakom den typen av alarmistiska rubriker är komplex och kräver en mer nyanserad förståelse och kommunikation.
Medierna ger ofta en dystopisk vision av framtiden, där Golfströmmen plötsligt byter riktning och utlöser drastiska klimatförändringar över det norra halvklotet, som i filmen The day after tomorrow. Denna oro bygger på studier som tar fasta på historiska tecken på försvagning. Slutsatserna vilar ofta på indirekta mätningar, såsom temperaturvariationer i havsytan vid södra Grönland, eller på modellsimuleringar – precis som studien bakom det senaste larmet. En invändning mot den simuleringen är att kollapsen triggas av att beräkningarna utgår från en orealistiskt stor tillförsel av sötvatten.
FÖR ATT FÅ en verklig bild av Golfströmmens hälsa krävs en djupare analys. Golfströmmen är inte enbart ett ytfenomen, utan ett intrikat tredimensionellt system av strömmar som sträcker sig från havsytan till havsbotten, och över hela Atlanten från kust till kust. Det är avgörande att observationer täcker dessa olika dimensioner för att ge en korrekt bild av detta system av strömmar. Hittills har de mest tillförlitliga observationerna, som sträcker sig från 2004 och framåt, inte bekräftat några entydiga tecken på en försvagning av Golfströmmens styrka.
Det är sant att vissa studier har pekat på variationer och tillfälliga förändringar i Golfströmmens styrka från dessa mätningar. Men det är också viktigt att notera att dessa variationer är naturliga och inte nödvändigtvis indikerar en långsiktig nedgång. Till exempel visade de mätningar som började 2004 mellan USA och Afrika på en försvagning under de första tio åren av mätserien, men en återhämtning därefter. Vindar och andra atmosfäriska faktorer spelar en stor
