Nästan allt vi äter börjar som ett frö – från vetet i frukostbrödet till majsen i fredagstacosen. För bara några generationer sedan drabbades Sveriges befolkning av hungersnöd om fröerna inte levererade och våra skördar slog fel.
Biologi
1. Vad är ett frö?
Att säkra nästa generation är en plantas viktigaste jobb. Fröväxter är programmerade att blomma och producera frö – annars riskerar växten att dö ut. Varje frö påminner om en avancerad hårddisk. Det oansenliga lilla fröet innehåller mängder av data som avgör exakt hur högt plantan ska växa och hur bladen ska se ut.
2. Olika strategier
Alla fröer behöver vatten, syre och rätt temperatur för att gro. Vissa är mörkgroende och måste också täckas med jord, medan andra tvärtom är ljusgroende. Genom evolutionen har flera arter lärt sig att det inte är någon idé att gro för tidigt och sedan riskera att dö under vintern. Dessa fröer är därför programmerade med något som kallas frövila och de behöver en köldperiod för att gro. Andra fröer åker snålskjuts inuti ett djurs tarmkanal för att på så sätt spridas långt från moderplantan. Några få fröer kräver eld, och kan ligga i marken i många år och vänta på en skogsbrand. De drar sedan nytta av näringen i askan.
3. Urgamla frön
Under 1800-talet ställdes fröer ofta ut på industri- och världsutställningar i vackra glasbehållare. Efteråt hamnade fröproverna på museer, men så småningom slängdes mycket eftersom materialet ansågs dra till sig skadedjur. Fröerna var ju dessutom döda. Eller? När forskaren Matti Leino vid Stockholms universitet hittade dammiga burkar på Nordiska museet daterade till 1856 bestämde han sig för att testa att så dem. Han lyckades odla fram
