FRÅGA | Djur och människor är vanligen symmetriska, på det sätt att vänstersida och högersida ser ut som spegelbilder av varandra. Finns det djur som avviker från detta och vad är i så fall fördelen? /Jörgen Sjödahl
/Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, Naturhistoriska riksmuseet
SVAR| Många djur är bilateralsymmetriska, det vill säga har en högersida och en vänstersida som ser ut som varandras spegelbilder. Bland djurgrupper som uppstod mycket tidigt finns det många arter som i stället är radiärsymmetriska. Hit hör till exempel nässeldjur, som maneter och havsanemoner. De djuren går att dela som en tårta i flera likadana tårtbitar.
Bilateralsymmetriska djur dök upp för över 600 miljoner år sedan. Evolutionära fördelar med sådan symmetri är att det är praktiskt med sinnesorgan samlade i framändan (huvudet) när man rör sig, och bra med en ryggsida uppåt och en buksida nedåt, speciellt om man lever på mark eller på botten och kanske har ben nedåt. Även för fiskar i den fria vattenmassan underlättar bilateralsymmetri simmandet, och en ljus buk syns mindre mot den ljusa ytan, medan en mörk rygg syns sämre mot det mörka djupet. En del maskar som lever i jorden är inte tydligt bilateralsymmetriska, så där kanske fördelen är mindre självklar. Jämför lite plattare simmande iglar med mer eller mindre runda daggmaskar (båda hör till gruppen ringmaskar).
Även om bilateralsymmetriska djur har höger- och vänstersidor som ser ut som varandras spegelbilder på utsidan, är inte alla inre organ uppbyggda så. Vi har bara ett hjärta och en lever och de sitter inte symmetriskt i kroppen.
Några djur är också mer eller mindre tydligt avvikande på utsidan. Vuxna plattfiskar ligger med ena sidan nedåt och båda ögonen sitter lite Picasso-aktigt på den sida som är uppåt. Huruvida det är vänster- eller högersidan som blivit ”buksida” varierar mellan arter och ibland också inom samma art.
Snäckor är också asymmetriska med sina spiralvridna skal. I likhet
