Mirakler och donationer till helgon ger en inblick i vanliga människors liv under medeltiden.
Text Sara Ellis Nilsson & Terese Zachrisson
Historia
År 1472 satt en treårig flicka i Visby i fönstret på sina föräldrars stadshus och lekte. Plötsligt gav fönstret vika, flickan ramlade ut och föll mot kullerstensgatan nedanför. Hennes kropp hittades snart av stadsfogden, som fick det tunga uppdraget att berätta om olyckan för flickans mor. Modern blev förstås förkrossad, och hon försökte under tre timmars tid förgäves återuppliva den lilla flickan.
Ryktet om händelsen spred sig snabbt i staden, och när en ung skrivare fick höra om den uppsökte han genast den sörjande modern för att ge henne ett råd: att åkalla den heliga Katarina av Vadstena. Sagt och gjort – både hon och hennes man föll gråtande ner på knä och bad innerligt till S:ta Katarina om att flickan skulle få liv igen. Om hon fick det, lovade de att de skulle vallfärda till Vadstena och ge en offergåva som tack.
DENNA BERÄTTELSE ÄR hämtad från mirakelsamlingen för Katarina av Vadstena, och vittnar om en mirakulös händelse som ägde rum för flera hundra år sedan. Den visar vilken stor betydelse som medeltidens människor upplevde att helgonen hade. Den huvudsakliga anledningen till att man vände sig till och vördade helgonen var att de troddes kunna bistå de levande. Uppfattningen var att helgonen befann sig i Guds närhet och därför kunde fungera som de levandes advokater eller ombud. De kunde gripa in med sina förböner för den enskilda människans sak, oavsett om det handlade om att förkorta någons tid i skärselden eller om att återställa någons hälsa.
En vanlig föreställning var att man skulle ge helgonet en gåva i retur om man blev bönhörd, såsom föräldrarna till flickan som ramlat ut genom ett fönster. Gåvor till helgonen gav man även i andra sammanhang, och sådana gåvobrev utgör en av flera betydelsefulla källor för att förstå den medeltida människan. Breven förmedlar enskilda livsöden och ger samtidigt insikter i hur människor levde sin religion.
SEDAN ÖVER TUSEN år tillbaka har den kristna religionen präglat samhället i det område som numera utgörs av Sverige. Helgonen, som var en viktig del av denna religion under medeltiden, är därmed även en del av vårt gemensamma historiska kulturarv. Genom att för
