Jonas Mattsson, chefredaktör
Sedan år 2002 mäter föreningen Vetenskap & Allmänhet hur allmänheten ser på och tar till sig vetenskap. Strax före jul kom den senaste rapporten. Ett resultat som lyftes fram var att färre än tidigare är positiva till AI-utvecklingen och fler är negativa, samtidigt som fler än tidigare är lika delar positiva och negativa. Tidigare var det fler som inte hade någon åsikt. Resultatet avspeglar en ökad kunskap om AI efter att Chat GPT och olika AI-bildprogram gjort tekniken tillgänglig för en bred allmänhet. Det avspeglar även den debatt som förts i medierna, bland annat i Forskning & Framsteg, om vilket slags hot AI skulle kunna utgöra. På sidan 18 i det här numret kan du följa de senaste turerna i den diskussionen.
En annan trend är att intresset för samhällsvetenskap ökat, även om det fortfarande halkar efter i relation till medicin, naturvetenskap och teknik. Ordet forskning förknippas ofta mer med naturvetenskap än med samhällsvetenskap – på engelska är science synonymt med naturvetenskap – och samhällsfrågor behandlas oftare på nyhets- och politiksidor än på vetenskapssidorna.
Men de senaste åren har inte minst de ökande problemen med organsierad kriminalitet lyft samhällsvetenskaperna högt upp på agendan. Efterfrågan på analys och möjliga lösningar har gjort att samhällsforskare syns mer medierna. Ett exempel på detta kan du se på sidan 12. Där skriver statsvetaren Carina Gunnarson om den systemhotade brottsligheten.
EN PAR MÄTPUNKTER som intresserade mig som chefredaktör lite extra i Vetenskap & Allmänhets undersökning handlar om hur olika åldersgrupper tar till sig forskning. Bara hälften av 16–29-åringarna konsumerar forskningsnyheter varje vecka, mot cirka 70 procent av 30–44- och 60–74-åringarna.
Tv är det medium som b�
