Nyckeln till vikingarnas erövringar var att de byggde vinterläger stora som städer och kunde kontrollera livsmedelsförsörjningen. Det visar fynd från Brittiska öarna.
Arkeologi
BILDEN AV ATT vikingarna kom plötsligt, spred skräck och plundrade för att sedan dra vidare till nästa plats är inte hela förklaringen till deras framgång. Att de under 800-talet kunde lägga halva dagens England under sig byggde på en taktik som tidigare inte skådats i Europa.
Vikingarna erövrade landfästen, gav sig upp för floderna och hotade med skövling. Anglosaxiska kungar, liksom frankiska, valde att betala tribut och lät inkräktarna behålla sina områden. Fynd som gjorts av både arkeologer och amatörer med metalldetektorer under 2000-talet visar att nyckeln till framgång var att vikingarna säkrade tillgången på mat åt sina styrkor.
När anglosaxer och franker drog tillbaka sina härar över vintern för att komma tillbaka och kriga under vår och sommar, byggde vikingarna vinterläger som bas. Det hade ingen gjort tidigare, enligt Gareth Williams, mynt- och vikingaforskare vid British Museum.
– Det är struntprat att vikingarna var överlägsna krigare. De hade en mer komplex strategi än någon annan och det intressanta är deras kontroll över logistiken, säger han.
Kanske lärde sig vikingarna taktiken i österled – liknande läger har hittats i Azerbajdzjan. De lägren är nära 100 år yngre, men kan ha funnits även tidigare, resonerar Gareth Williams.
Några av vikingarnas vinterläger växte till städer som Jorvik (dagens York) och Dyfflin (dagens Dublin). Tre andra vinterläger har utforskats i mindre skala: Torksey nära Lincoln och Repton utanför Derby samt Aldwark nordväst om York.
Det största av lägren, Torksey, hade en yta på 55 hektar. Det är större än 800-talets nordiska centralplatser Birka i Sverige, Hedeby i Danmark och Kaupang i Norge tillsammans.
ATT VIKINGARNA SLOG till mot kloster – som vid Lindisfarne år 793 – eller
