”kriminella utnyttjar det fria vårdvalet”

4 min läsning

Under ytan infiltrerar kriminella nätverk samhällets institutioner, varnar statsvetaren Carina Gunnarson i sin rapport Den sårbara staten.

Samhälle

ALLAN SEPPA/SNS

Vad visar din rapport?

– Att påverkan från kriminella inte bara handlar om hot och våld, utan att det kan vara infiltration, korruption och subtila påtryckningar, som att någon ringer på helgen och frågar hur det går med ett ärende. Jag har sammanställt den kunskap som finns om hur det kan gå till och vilka branscher som är särskilt sårbara. Jag ger också en del råd om hur detta bör motverkas. Rapporten bygger på internationell forskning, på myndighetsrapporter och på min egen forskning från bland annat Södertälje. Den visar att kriminaliteten där påverkar den kommunala verksamheten väldigt brett.

Vilka branscher är särskilt sårbara?

– Välfärdsområdet är en sårbar bransch, vilket ju har uppmärksammats väldigt mycket. Byggbranschen är en annan. Upphandlingar är ett intressant område för organiserad brottslighet, och vid markanvisningar är det dessutom ännu mindre kontroller än vid offentliga upphandlingar. Då ger kommunen en byggherre ensamrätt att under viss tid förhandla med kommunen om att exploatera kommunal mark för bebyggelse och sedan bygga där. Det är en möjlighet för kriminella aktörer att etablera sig som ”seriösa företagare” och samtidigt tvätta pengar.

Nyligen uppmärksammades det att en förening i Göteborg fått stora ekonomiska bidrag för att bedriva läxhjälp, men det var oklart vad pengarna egentligen användes till. Är det vanligt?

– Föreningsbidrag har uppmärksammats av Riksrevisionen i flera rapporter. Bland annat kan det fuskas med medlemsantal så att man får mer stöd. Vi vill att det ska finnas ett aktivt föreningsliv i Sverige och vi har en stark föreningstradition, men det stöd som kommunerna betalar ut används inte alltid som det ska, utan för andra aktiviteter än det var tänkt.

Görs det inga kontroller?

– Det är en bra fråga att ställa sig. Det är uppenbarligen något som inte fungerar, men vi vet inte vad det är för mekanismer. Riksrevisionen skriver att det saknas tillräckligt underlag. Är det brist på kontroller eller något annat? Vi måste gå in i varje bransch och göra fördjupade studier för att få veta vad som brister, och där tycker jag forskarna ska hjälpa till. Vad ska vi ha för typ av kontroller? Det är ju en kostnadsfråga också där man behöver göra en

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar