Människans återkomst till månen tar ytterligare ett steg i år. Behovet av en reglering av AI pockar på. Och bensinbilens epok närmar sig sitt slut. Här är 2024 år viktigaste händelser med forskningsanknytning.
POLITIK Supervalår i spänt världsläge
UNDER 2024 INFALLER en rad politiska val som kan öka det redan spända läget i världen.
I mars hålls presidentval i Ryssland, men där är Vladimir Putins valseger given på förhand. Någon mobiliserad opposition finns inte heller.
– Motståndarna skjuts, skickas i fängelse, eller tvingas i exil. Först den dag som Kremls kandidat inte vinner kan man kalla Ryssland en demokrati, säger Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
Ukraina ska egentligen också hålla presidentval i mars 2024 men den sittande presidenten Volodymyr Zelenskyj har meddelat att krigsläget gör att det är osäkert när valet kan hållas.
Den 6–9 juni är det val till Europaparlamentet. Medan EU har varit enat i sitt stöd till Ukraina i försvarskriget mot Rysslands angrepp, har parlamentet varit mer splittrat i Israel–Palestina-frågan. Jan Hallenberg hoppas på ett högt valdeltagande som kan ge EU mandat att utveckla sin militärstrategiska kapacitet.
– I dessa onda tider behövs Europa. En uppgång i valdeltagandet skulle visa på ett förtroende för EU och stärka EU som internationell aktör, säger han.
I NOVEMBER VÄNTAR president- och kongressval i USA. Det kan återigen bli en uppgörelse mellan Republikanernas Donald Trump och Demokraternas Joe Biden om presidentposten.
– Om samma herre sitter kvar väntar stabilitet, och om Trump väljs blir det instabilitet och osäkerhet, säger Jan Hallenberg.
USA:s engagemang i Nato kan ändras drastiskt med Trump som president, liksom stödet till Ukraina.
– Han är sannolikt mer förstående för Putins perspektiv och har sagt sig kunna förhandla fram fred mellan Ryssland och Ukraina på 24 timmar.
Dessutom har Trump utlovat ändringar i lagstiftningen.
– Om han vinner och genomför sina planer, till exempel att ställa människor inför rätta för deras politiska övertygelse, då har USA tagit ett långt steg från att vara en demokrati, säger Jan Hallenberg.
Lina Wennersten-Gradert
