Näthandlarna låtsas att lustgasen de säljer är till för att göra vispgrädde. I själva verket är den lönsamma produkten en drog som skadar nervsystemet.
Text Per Snaprud
Droger
Elin upptäckte att något var fel när hon stod i duschen och rakade benen. När hon drog rakhyveln mot smalbenets framsida kunde hon inte riktigt känna beröringen. Huden var domnad.
– Jag tänkte inte jättemycket på det då, typ att det här är väl något som försvinner, säger Elin, som egentligen heter något annat.
Men i stället för att försvinna blev symtomen fler och värre. Det började pirra i fötterna och benen. Känslan kom och gick. Elin hade en vag misstanke om att det hela hade med lustgas att göra, man kanske ändå inte. Ruset är så kortvarigt. Lustgas är trots allt lagligt att köpa, det finns inte ens någon åldersgräns. Och hur skadligt kan det vara att andas in en gas som gravida kvinnor får rutinmässigt mot smärta vid förlossningen?
Johanna Nordmark Grass är medicinskt ansvarig vid Giftinformationscentralen och utbildad narkosläkare. Hon vill på inget sätt avråda kvinnor från att använda lustgas mot födslovärkar.
– Då tar man gasen en gång och sen dröjer det minst tio månader till nästa tillfälle. Det är den stora skillnaden – inte att förlossningsavdelningarna använder medicinskt ren lustgas, eller att den är blandad med syrgas, säger hon.
Skadorna uppstår om man andas in gasen ofta. Elin berättar att hon under en period använde gas tillsammans med sina vänner ett par gånger i veckan. Som mest kunde de dra i sig ballong efter ballong tills de gjort slut på var sin låda med sex stora tuber. En sådan låda innehåller nästan fyra kilo komprimerad lustgas (dikväveoxid) och kostar omkring 1 500 kronor. Men lustgas kan skada nervsystemet även vid betydligt lägre doser än så.
Gasen förstör kroppens förråd av vitamin B12 genom att oxidera en jon av grundämnet kobolt i vitaminmolekylens mitt. En skadad och därför giftig form av vitaminet blir kvar i blodomloppet. Hos den som ofta inhalerar lustgas kan det bland annat leda till att nervsystemets stödjeceller inte längre klarar av att tillverka det fettrika materialet myelin, som utgör ett slags elektrisk isolering kring nervtrådar med hög ledningshastighet. Vid upprepat bruk är risken stor att nervceller dör.
– Det händer att 22-åringar behöver gå med stöd eller rullator. Folk blir rullstolsbundna, o
