Efter tio år är EU:s storsatsning på supermaterialet grafen i hamn. Fysikern Jari Kinaret har lett projektet och anser att grafen i stort levt upp till förväntningarna.
Teknik
GRAFEN BESTÅR AV ett enda lager kolatomer och benämns ofta som ett ”supermaterial”. Det är starkt, lätt, böjligt och kan leda såväl el som värme. Andre Geim och Konstantin Novoselov vid University of Manchester fick Nobelpriset i fysik 2010 för sina ”grundläggande experiment” med materialet.
Tidigt fanns stora förhoppningar om att grafen skulle leda till tunnare, lättare, starkare och dessutom böjbar elektronik. Även batterier och solceller skulle kunna göras effektivare och billigare med det nya materialet.
För att ta vara på möjligheterna startade EU den tioåriga jättesatsningen Grafenflaggskeppet (Graphene Flagship) som nu går i hamn. Initiativtagare och den som lett projektet är Jari Kinaret, professor på institutionen för fysik vid Chalmers tekniska högskola.
Har grafen levt upp till de stora förväntningar som fanns på materialet för tio år sedan?
– Till största delen, ja. När vi går igenom våra ursprungliga vetenskapliga och teknologiska mål så har vi nått de flesta. Det finns i dag omkring 100 produkter med grafen på marknaden och fler är under utveckling.
– Områden där vi inte nått så långt som vi hoppades från början är inom batteriteknik och digital elektronik. Vi har gjort stora framgångar när det gäller batteriernas energiinnehåll, men däremot har vi inte kunnat förbättra laddningstiden som vi hade hoppats. När det gäller elektronik baserad på grafen så finns det saker som fungerar på labbet men det går inte att tillverka på något vettigt sätt i industriell skala. Däremot finns det andra tvådimensionella material som lämpar sig bra för digital elektronik.
Har det tagit längre tid än du förväntade dig att gå från labb till verkstad?
– Ingenjörer och forskare brukar vara optimister när det gäller den korta tidsskalan. Man tror att bara för att någonting funkar i labbet så kommer det vara på marknaden inom tre, fyra år. Så är tyvärr inte fallet, utan det brukar ta mycket längre tid. Det gäller även grafen.
– Däremot underskattar man ofta teknologins betydelse i det långa loppet. Det mest kända exemplet är väl IBM-direktören som trodde att världen bara skulle
