”gärna fler böcker i skolan – men först rejäl lästräning”

3 min läsning

Det är utmärkt att regeringen satsar på skolbiblioteken. Men för att fler böcker ska göra någon nytta krävs både läslust och lästräning baserad på solid vetenskap. Det skriver hjärnforskaren Martin Ingvar.

Tillgång till fler böcker ger ingen effekt när läsförmågan är svag, menar Martin Ingvar som efterlyser mer vetenskapligt grundad lästräning i skolan.
GETTY IMAGES

SAMTIDIGT SOM MÅNGA talar om vikten av kunskap och utbildning har pedagogiska teorier som nedvärderar kunskap och färdighetsträning fått starkt genomslag i utbildningssystemet. Det anses bäst att elever själva upptäcker hur världen är beskaffad i stället för att bli undervisade. Sjunkande resultat i skolan beror på en förändrad kunskapssyn, förändrat innehåll i utbildningen, ökat egensökande efter kunskap och en radikal idé om att alla ska mötas på sin nivå och erbjudas anpassningar, det vill säga att det sammanhållna traderande klassrummet inte finns längre.

Effekterna av sådana idéer är lätta att förutse. De som har svagast förutsättningar är de som kommer att halka efter mest. Pojkar halkar efter på grund av att de ligger lite senare i sin utveckling än flickor. Barn vars föräldrar har kapacitet att kompensera gör det, och barn som inte talar svenska hemma blir hjälplöst efter. Därmed uppfyller inte skolan sitt kompensatoriska uppdrag.

Den senaste internationella jämförelsen från PIRLS (Progress in international reading literacy study) visade att just barn som inte talar svenska hemma hade en starkt sjunkande läsförmåga. I den gruppen hade mer än 30 procent vad som karakteriseras som funktionell analfabetism, det vill säga teknisk läskunnighet men mycket svag läsförståelse vid 11 års ålder.

År 2021 behövde 80 procent av alla elever extra stöd i läsning, en uppgång från 50 procent 2016. Och som om detta inte är nog ökar skillnaderna baserat på barnets hemförhållanden, vilken klass man går i och vilken skola man går i.

DE BEFINTLIGA kontrollmekanismerna lyckas inte med att följa upp utjämningsuppdraget. Skolinspektionen kommer knappast att kritisera andra fristående myndigheter (Skolverket och Specialpedagogiska myndigheten) för deras metodrekommendationer. Ett färskt direktiv från Utbildningsdepartementet illustrerar statens desperation i frågan om skolans fallande kvalitet. Alla skolmyndigheter beordrades att följa vad vetenskapen säger i sina rekommendationer. Det anmärkningsvä

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar