FRÅGA | Alla andra träd tycks ha kommit fram till att någon nyans av brunt eller grått är mest lämplig på stammen. Varför är björkar vita? /Sara
SVAR| Det korta svaret är att vi inte vet varför björkar är vita. Det finns spekulationer, till exempel att det ibland skulle vara en fördel med ljus bark som reflekterar mer solljus och därmed inte värms upp lika fort, men såvitt jag vet finns inga ordentliga belägg. Alla björkarter har inte heller vit bark, även om de arter som finns i våra skogar (glasbjörk och vårtbjörk) har det. Dessa har det å andra sidan bara under en del av livet – unga björkars bark är brun och gamla björkars är ganska svart.
Frågan kan tyckas enkel men är svår att besvara på ett vetenskapligt korrekt sätt. Att sätta upp en hypotes – till exempel att det är bra att värmas upp mindre på våren – och sedan testa den genom att jämföra björkar med andra arter som aspar och rönnar duger inte, eftersom så mycket annat också skiljer dem åt.
Genetiken har visserligen bra metoder för att besvara frågor som denna – man kan tänka sig ett scenario där vi korsar två typer av björkar, varav den ena är vit, planterar ut hundratals av dessa hybrider i olika miljöer och några decennier senare jämför utfallet, till exempel hur bra de överlevt kyla. Sådana resultat skulle tillsammans med en genetisk analys eventuellt kunna bringa klarhet, men som du förstår skulle det kräva både pengar och stor uthållighet. Kanske kommer frågan om varför björkar är vita att förbli obesvarad länge.
/Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi, Umeå universitet
Är hjärnan snabbast vid 39?
FRÅGA | Jag tror mig ha läst att både myelinisering och maskinskrivningshastighet kulminerar vid 39 års ålder. Stämmer det och hänger det ihop? /Per Myhrman
SVAR | Myelin är ett isolerande fettskikt som gör att hjärnceller kommunicerar snabbare med varandra. Det omsluter nervtråden, inte olikt isoleringen kring en datakabel, och får nervimpulser att transporteras fortare. Myelinet i hjärnan bildas framför allt under de första två levnadsåren, men denna myelinisering fortsätter sedan i lägre takt upp till ungefär 30 års ålder. Områden för högre kognitiv funktion (såsom impulskontroll eller a
