Genom andningsträning menar förespråkarna att det går att förbättra både den psykiska och fysiska hälsan. Forskningen ger dem delvis rätt.
Text Marie Alpman
Hjärnan
Placera händerna runt midjan. Känner du hur långt ner revbenen går?
Jag uppmanas att ta ett djupt andetag.
– Känner du andetaget i händerna? Både bak och fram? Det är diafragman som jobbar. Ulrica Norberg är andningscoach och även lärare på en utbildning för andningscoacher. På en kaféstol på Södermalm i Stockholm demonstrerar hon det goda andetaget.
Luften bör strömma in fritt och tyst genom näsan och fylla hela lungorna. Motorn i andetaget är den stora andningsmuskeln, diafragman, som sitter som en blåsbälg i mellangärdet och drar in luften. När syret från inandningsluften lämnats av slappnar musklerna av och utandningsluften med koldioxid kan lämna kroppen.
– En normal andningsrytm är på mellan 12 och 20 andetag per minut. Men det är vanligt att jag träffar stressade personer som har en mycket högre rytm.
Som andningscoach möter Ulrica Norberg människor som upplever att de har en ansträngd andning. Stress är en vanlig orsak, men hon hjälper även gravida, astmatiker och personer som behöver öka syreupptagningsförmågan efter att ha varit sjuka. En annan grupp är fullt friska som vill jobba med sin andning i förebyggande syfte och idrottare som vill öka sin prestation.
Hon är inte ensam om att hjälpa personer med deras andning. Att andningsträna har blivit en trend och bland entusiasterna förespråkas olika andningstekniker med rötter i bland annat yoga och buddism. Bland de hälsofördelar som utlovas finns minskad stress, bättre sömn, starkare immunförsvar och bättre matsmältning.
MEN VAD SÄGER vetenskapen? Stämmer det att det går att andas sig till en bättre hälsa?
Inom forskningen finns ett ökat intresse men än så länge befinner sig forskningen om andningsträning i sin linda. Det konstateras i en översiktsartikel som kom tidigare i år. Den typ av andningsövningar som studerats mest hittills är långsam, kontrollerad andning, som visat sig kunna minska stress och även påverka graden av ångest och depression.
I de svenska riktlinjerna för vård vid depression och ångest finns varken yoga eller renodlad andningsträning med. Men vid Umeå universitet pågår en studie där andningsövningar ingår i ett behandlingsprogram mot tonårsdepression. Behandlingen pågår i grupp under 12 veckor och har utvecklats utifrån tonårs
