Retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg kartlägger våra ursäkter för att slippa byta livsstil.
Klimatet
MARIA WOLRATH SÖDERBERG är docent i retorik vid Södertörns högskola, där hon forskar om klimatomställning.
Hur hänger retorik ihop med klimatet?
– Klimatfrågan är en av vårt tids största utmaningar. Den är full av konflikter. Den är sprängfylld av perspektiv som krockar med varandra. Den är svår att navigera i. Det är just för sådana frågor som retoriken har så himla bra analysverktyg.
Vad är det för verktyg ?
– Det handlar om att urskilja vad som egentligen händer när det uppstår spänningar och konflikter. Varför kommer vi inte framåt? Var fastnar vi någonstans? Vilka argument och perspektiv är drivande och viktiga för människor?
Och vad har du hittat?
– Vi har frågat människor som är klimatengagerade: Gör du saker ibland som skadar klimatet? Berätta vad det var för situation? Var du medveten om att du agerade mot bättre vetande? Hur motiverade du det för dig själv? Folk berättade väldigt öppenhjärtigt. Det var nästan som om vi öppnade porten till ett biktrum som många verkar ha längtat efter, för att de mår dåligt av den här inre konflikten.
Gav ni förlåtelse?
– Nej, vi gav ingen förlåtelse. Däremot finns studier som visar att människor som uppmärksammas på sina inre konflikter ofta kan komma närmare handling.
Känner du igen dig själv i de ursäkter som deltagarna hade?
– Jag känner igen alla personligen.
Kan du rada upp några?
– Det vanligaste var att folk tänker att om de är duktig på ett håll så kan de ta ut det som en klimatskadlig handling på andra sidan, för det har gett en plus på kontot. Att om de källsorterar eller cyklar till jobbet kan de unna sig att flyga. Att flyga var det absolut vanligaste exemplet på saker som människor gjorde ändå, trots att de visste att det skadade klimatet.
Det behövs väldigt mycket annat för att väga upp en flygresa. Hur hanterar folk det?
– Problemet är att kontot inte är på plus före flygresan, utan det är redan på minus. Det är inte så att du skaffar dig ett plus genom att ta tåget, utan du skaffar dig ett mindre minus. Men många verkar tänka att de hjälper klimatet med sina mindre klimatskadliga handlingar, till exempel om de köper en ekologiskt producerad vara. Men egentligen har de bara åstadkommit ett mindre minus. Det kallas för the negative footprint illusion, illusionen om
