När en drog narkotikaklassas dyker det snabbt upp en ny version på marknaden och det tar tid innan den nya substansen blir olaglig. En ny metod snabbar upp processen.
Alice Lissmatz
Biomedicin
I SVERIGE NARKOTIKAKLASSAS droger en i taget baserat på deras kemiska struktur, och det kan ta ett helt år från det att substansen upptäcks tills att den blir olaglig. När en substans väl blivit olaglig ändrar tillverkarna något litet i strukturen – som att byta ut en kolatom mot kväve – och narkotikaklassningen måste börja om. De senaste 15 åren har nästan 1 000 nya substanser identifierats på den europeiska marknaden.
För att en ny substans ska narkotikaklassas ska den ha ”beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter”, enligt narkotikastrafflagen. Nu har forskare vid Linköpings universitet hittat en ny metod för att bestämma hur en substans fungerar och vilka effekter den har.
– Vi kan köra flera substanser parallellt och analyserna är snabba: Har vi bara substansen är vi klara på en till två veckor, säger Henrik Gréen, professor vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket.
Linköpingsforskarna använder en enkel cellmodell för att visa om en ny substans använder samma mekanism som en redan narkotikaklassad drog och därmed kan antas ha samma beroendeframkallande eller euforiserande egenskaper. Annars krävs djurförsök eller studier på människa för att bestämma det.
– Sverige är först med att systematisera det här, säger Henrik Gréen.
I den aktuella studien har forskarna fokuserat på syntetiska cannabinoider, som är den största kategorin av nätdroger. De är designade för att ha samma effekt som
