Frågan om nationell identitet diskuteras ofta i ett högt tonläge. Men statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson är hoppfull. Det är egentligen bara två saker som krävs för att vi ska betrakta en människa som ”verkligt svensk”.
Framsteg Forskarkommentar
BEHOVET ATT KUNNA avgränsa vad som är svenskt och vari svenskhet egentligen består tycks bli allt större. Samhällsdebatten om kultur, migration och integration är intensiv och ofta polariserad. Det uppskruvade tonläget gör det svårt att se några gemensamma definitioner av nationell identitet. Vad menar vi med svensk kultur? Vad krävs för att betrakta en människa som ”verkligt svensk”?
Den politiska debatten ger intrycket att det finns vitt skilda meningar om hur en människa kvalar in som svensk. Men resultat från internationella undersökningar, som ställer frågor om nationell identitet direkt till medborgare, ger mig anledning att se positivt på möjligheterna att finna gemensamma utgångspunkter för fortsatta diskussioner. I land efter land finns det nämligen en mycket tydlig majoritetsuppfattning om vad som är viktigast i en nationell identitet: språket!
I samband med valet 2018 fick jag till slut möjlighet att själv ställa frågor om nationell identitet till människor som bor i Sverige. Inom ramen för ett internationellt samarbetsprojekt som Valforskningsprogrammet medverkar i frågade vi ett slumpmässigt urval av väljare: ”Hur viktigt tycker du att följande saker är för att vara svensk?”
Det visar sig att svenska väljare umgås med samma definition av nationell identitet som andra länders väljare. Det är inte härkomst som är avgörande för vad som bör betraktas som svenskt. Relativt få anser att det är särskilt viktigt att vara född i Sverige, att ha bott större delen av sitt liv i Sverige eller att ha svenska förfäder. Nej, att följa svensk lag och att kunna prata svenska är huvudingredienserna i det verkligt svenska.
Man kan invända att enkäten ger en ganska grov mätning eftersom det bara finns sju färdigformulerade påståenden att ta ställning till. Det fanns inte heller någon möjlighet till fritextsvar. En fråga som vore intressant att mäta är till exempel människors inställning till en kulturkanon, som den nuvarande regeringen vill införa.
MEN ÄVEN OM sådana åsikter inte framkommer i vår undersökning så kvarstår faktumet: Bland väljare från vänster till h�
