Historien sprakade av färger

9 min läsning

Med dagens teknik kan forskarna finna färgspår i allt mindre partiklar.

Text Mats Karlsson

Pigment

Runristningar var ofta röda, som här på Rökstenen. Men enligt färganalyser kunde stenarna ha flera färger, ibland över hela ytan.
GETTY IMAGES

Även forna tiders människor tyckte om att sätta färg på sina hem, kläder och prylar. Men tusen år i jorden, mossar eller vattendrag förvandlar de flesta kulörer till femtio nyanser av brunt, och våra tankar leds lätt fel. När historiska skeenden dramatiseras på tv bär därför allmogen kläder i grå vadmal eller brun säckväv.

På äldre målningar prålar däremot kungligheter och adel med färgsprakande kläder av tyg från fjärran länder, mot bakgrund av silkesdraperier. Även gemene man kan ha klätt sig färgglatt, visar ett forskningsprojekt om kläderna från Vasaskeppet.

– Det upprepas hela tiden i skolböcker och på museer att vanligt folk gick klädda i grå och brun vadmal. Men vi ser något helt annat, säger dräkt- och textilhistorikern Anna Silwerulv på Vasamuseet.

När hon och hennes kolleger tittar på fragment av sjömännens kläder i mikroskop ser de ibland att fibrerna är väldigt lika i kulören, vilket tyder på att plaggen var färgade.

Undersökningarna är en del av ett pågående forskningsarbete, med målet att nyansera bilden av den gråbruna klädhistorien. Men det finns väldigt lite forna textilier med tydliga färger bevarade. Det krävs optimala förhållanden, som glaciärer uppe i Anderna eller permafrosten i Arktis.

– På Svalbard finns välbevarade kläder från en valfångarstation där man grävt ut en bosättning och en kyrkogård. En del av dem är samtida med Vasa. Annars hänvisas vi till målningar från 1600–1700-talen och skriftliga källor, som räkenskaper för slottets klädkammare, säger Anna Silwerulv.

Forskarna har gått igenom tusentals textilfragment från Vasa för att förstå hur de suttit ihop. Sytrådarna av växtmaterial har till skillnad från yllet brutits ned.

– Ett par byxor bestod av cirka 300 fragment. De gick i modefärgen rödlila, kallat tannet, som drar mot rött, eller fiolenbrunt, som är mer blålila. Det röda brukar komma från krapp, som är en inhemsk rot, eller kochenill från en lus, som importeras. Det blå är från vejde, ett slags stora blad som odlats här för färgning.

I mikroskop kan man se om fibrerna är färgade helt igenom eller ej. Om de färgas vid lägre temperatur fäster färgen bara på ytan. Särskilt svarta kulörer skadar fibrerna när de går ända in i kärnan. Ytligt färgade svarta textilier bevara

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar