Integrationen går både snabbt och långsamt. Sociologerna Carina Mood och Jan O. Jonsson har följt 5 000 unga i 10 år.
Text Carina Mood och Jan O. Jonsson
Sverige i dag
Många har åsikter om integrationen. Ofta stämplas den som ”misslyckad” eller ”långsam”. Alternativt antas integrationen ske närmast med automatik när människor exponeras för det svenska samhället. Båda dessa ståndpunkter är tvivelaktiga, främst för att de inte tar fasta på integrationens många olika dimensioner.
Vi har följt drygt 5 000 unga, födda 1996, över tonåren tills de blivit unga vuxna, och studerat skillnader mellan dem med utlandsfödda och dem med svenskfödda föräldrar: Hur utvecklas utbildningskarriärer och inkomster för unga med olika bakgrund? Umgås unga med olika bakgrund med varandra, och förändras umgängesmönstren över tid? Bildar man familj med varandra? Hur olika är unga med skilda ursprung i sin religiositet och sina attityder, och närmar de sig varandra i sina värderingar när de blir äldre? Den sortens frågor har vi sökt svar på. Och en slutsats är att det inte går att ge integrationen i Sverige ett enda omdöme. I stället kan situationen i Sverige i dag beskrivas som selektiv integration. Integrationen går relativt snabbt i vissa avseenden, och långsamt eller inte alls framåt i andra. Men det selektiva i integrationen rymmer också en stor variation mellan grupper. Avstånden mellan unga med svensk bakgrund och unga med ursprung i Mellanöstern och Afrika är särskilt stora.
När det gäller utbildning finns två motverkande krafter. Unga med utländsk bakgrund har i genomsnitt lägre betyg i grundskolan, men de är samtidigt oftare målmedvetna, ambitiösa och jobbar hårdare i skolan än andra. Oroväckande många får inte en gymnasieexamen – många har så svaga betyg i grundskolan att de inte ens är behöriga att söka till gymnasiet. Samtidigt studerar en större andel av unga med utländsk bakgrund vid universitet eller högskola jämfört med unga med svensk bakgrund, särskilt när man jämför dem som har likvärdiga betyg. Detta gäller både pojkar och flickor. Fördelningen är alltså tudelad: Vi ser ingen nackdel i toppen av utbildningsfördelningen, men en uttalad nackdel i botten.
SÅ LÅNGT VI kan följa de unga är andelen med universitets- eller högskoleexamen ungefär lika hög bland unga med svensk respektive utländsk bakgrund. De med utländskt ursprung når också i genomsnitt mycket högre utbildning och inkomster än sina föräldrar.
Nästan hälften av föräldrarna befann sig bland de 20 procent som tjänar minst, något
