I spanska Sevilla försöker forskare och myndigheter att minska värmens skadeverkningar – genom att kategorisera och namnge värmeböljor.
Text Thomas Wederus
Klimatet
År 2022 blev ett år då värmerekorden avlöste varandra. I Sverige var småländska Målillas temperatur på 37,2 grader Celsius landets högsta sedan 1947. I Storbritannien översteg temperaturen för första gången 40 grader Celsius. Och Spanien uppmätte den högsta medeltemperaturen i juli månad sedan mätningarna började göras 1961 – värst drabbat var Sevilla i södra delen av landet där temperaturen flera dagar översteg 42 grader.
I takt med klimatförändringarna förväntas extrema väderhändelser såsom dessa värmerekord bli allt vanligare, och det blir allt tydligare att åtgärder behöver vidtas för att förbereda inför framtidens hetta. En av de organisationer som engagerat sig i det här området är Washingtonbaserade Arsht-Rockefeller Resilience Center (Arsht-Rock) som har som mål att stärka en halv miljard människors motståndskraft mot värme fram till år 2030.
I Arsht-Rocks programförklaring konstateras att extrem värme är ett dödligt fenomen som bara kommer bli större i takt med ökande växthusgaser i atmosfären och ökande urbanisering. Enligt studien ”Global risk of deadly heat” från 2017 i tidskriften Nature Climate Change beräknas varje år ungefär 30 procent av världens befolkning utsättas för en värme och fuktighet som överstiger kroppens värmereglerande kapacitet och därmed kan vara dödlig. Även om utsläppen av växthusgaser skulle minskas kraftigt uppskattar studiens författare att andelen utsatta kommer öka till nästan 50 procent år 2100.
MÄNNISKOR SOM BOR i städer är extra utsatta eftersom städerna ofta är varmare än omgivande landsbygd. Byggnadsmaterial, cement och metall absorberar och utstrålar värme och avsaknaden av svalkande grönområden bidrar ytterligare till problemet. I och med att drygt hälften av världens befolkning bor i städer är det där insatserna behövs som mest.
Förutom att ta fram riktlinjer och metoder för värmehanteringen i städer runtom i världen lanserade Arsht-Rock förra året ett pilotprojekt, Prometeo, i Sevilla. Projektet är ett samarbete mellan bland annat det spanska meteorologiska institutet AEMET, universitetet i Sevilla och stadens lokala myndigheter. Det syftar till att sprida kunskap om värmens hälsorisker och utveckla åtgärder som minskar den negativa hälsopåverkan. José María Martín-Olalla, lektor i fysik vid universitetet i Sevilla och vetenskaplig företrädare
