FRÅGA | Analyser av lämningar från neandertal- och denisovamänniskor har visat att vi i Europa och Asien i dag har upp till 5 procent dna från dessa tidiga släktingar. Har man konstaterat att dessa olika människoarter är mycket lika på kromosomnivå, inte minst vad gäller könskromosomerna? Annars är det väl svårt att förstå hur de skulle ha fått fertil avkomma? /Rune Berglind
Anders Nilsson är vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor & Svar. Fråga Anders! fraga@fof.se
SVAR | Vi brukar säga att neandertalare och denisovianer är våra evolutionära kusiner. Det är ett lite slarvigt sätt att uttrycka sig på, men vad vi menar är att det är de arter som är närmast släkt med oss, även om de inte finns kvar längre. Vi antar att vi har gemensamma förfäder med de här människorna för kanske 600 000 år sedan.
Som frågeställaren skriver bär de flesta människor i dag på några procent neandertal-, och i vissa delar av världen även denisova-dna, vilket innebär att arterna har fått fertil avkomma ihop. I analys av fossilt dna har man kommit rätt nära sådana händelser – till exempel en sapiens som hade en neandertalare i sitt släktträd inte mer än åtta generationer tillbaka i tiden. Vi har också sett att neandertalare och denisovianer fick barn med varandra.
Olika forskningstraditioner använder artbegreppet lite olika. När sapiens, neandertalare och denisovianer beskrivs som tre olika arter används termen alltså inte enligt den definition som många känner igen från skolan: att det är olika arter om de inte kan få fertil avkomma tillsammans. Det
