Nästa: jupiter

10 min läsning

Solsystemets största planet har isiga månar som kanske gömmer förutsättningar för liv. Nu ska Europas största rymdsondsprojekt undersöka saken.

Text Anna Davour

Juice

Flera av Jupiters månar är jämförbara med planeter i storlek.
ESA/ATG MEDIALAB/NASA/ESA/J. NICHOLS/JPL/DLR

J an-Erik Wahlund ser inte särskilt orolig ut. Snarare kanske lite road, eller i alla fall luttrad av åratal av större och mindre katastrofer som måste hanteras. Han pekar på en parabol på en bild av rymdsonden Juice.

– Det är den här antennen som är inblandad i dagens katastrof, säger han.

Jan-Erik Wahlund är forskare på Institutet för rymdfysik i Uppsala, men sedan 2012 är han först och främst projektledare för ett av instrumentpaketen på rymdsonden Juice. Namnet kan läsas som en förkortning för Jupiter icy moons explorer, och snart ska den sändas iväg mot Jupiter. Rymdsonden är Europas största rymdsondsprojekt någonsin, och följer i spåren på en rad lyckade uppdrag. Läsare av Forskning & Framsteg kanske minns sonden Rosetta, som besökte en komet 2014–2016, och där Institutet för rymdfysik hade en viktig roll. Svenska instrument fanns också på Nasas rymdsond Cassini, som utforskade Saturnus och dess omgivningar mellan 2004 och 2017.

De tidigare erfarenheterna var helt avgörande för rollen som de svenska forskargrupperna har för Juice. Uppsalaavdelningen av Institutet för rymdfysik ansvarar för instrumentpaketet Radio & plasma waves investigation, RPWI. Ett annat instrumentpaket sätts ihop av Kirunaavdelningen. Totalt sett är de svenska forskargrupperna ansvariga för en femtedel av de vetenskapliga instrumenten på detta gigantiska rymdprojekt – det största åtagandet som institutet har haft genom åren.

Det verkar vara ett intensivt jobb.

– Hade jag vetat vad jag hade framför mig hade jag tvekat att ta på mig det här, säger Jan-Erik Wahlund.

Den katastrof som ska hanteras just i dag handlar om vad som händer om det blir något fel så att farkosten går ner i säkerhetsläge. Då kommer den medelstora kommunikationsantennen automatiskt att söka efter jorden och börja sända starka signaler – oavsett om det finns något känsligt i vägen. Till exempel instrumenten i instrumentpaketet RPWI, som är byggda för att fånga upp mycket svaga signaler och som inte skulle klara en så stark störning från en närliggande antenn.

Med hundra olika delsystem som ska fungera tillsammans dyker det ständigt upp små och stora problem. Allt måste vara genomtänkt och testat och klart innan rymdsonden skickas ut i rymden. Den ska färdas fem gånger längre bort från solen än jorden befinner

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar