”den ofrivilliga ensamheten är ganska hemsk, faktiskt”

18 min läsning

Snudd på varje dag har hon sagt att ”det är kul nästan jämt” och hon har verkligen menat det. I dag skulle hon kanske inte säga samma sak. Femina reste till danska Læsø för ett möte med en av vår tids viktigaste konstnärer och fann en Mamma som söker sig själv i en ny ateljé och världsordning. – Jag har aldrig haft ångest. Ibland har jag trott att jag har haft det, i dag vet jag vad ångest är, säger Karin Mamma Andersson.

av MALIN ROOS foto ANNA HÅLLAMS

DET SER NÄRA ut på kartan. En grön prick i det blå, blott 38 distansminuter från Göteborgs kustlinje, men resan är oändlig. Efter 40 mil med tåg, två olika färjor och ett stopp på tre timmar i Fredrikshamn kommer vi fram till Læsø strax innan solen går ner i Kattegatt.

Morgonen efter tornar mörka moln och vi tänker att det är bra, hon har i tidigare intervjuer uttryckt att ”blå himmel är banal”.

Karin Mamma Andersson möter upp på gården med Per Kirkeby strykande runt benen. Inte den Per Kirkeby, han som var en av Danmarks största samtida konstnärer. Men hon tyckte att det var ett passande namn åt katten som lämnats kvar i området och som hållit henne sällskap i Kirkebys bostad och ateljé, som efter hans död 2018 fungerar som konstnärsresidens.

– Jag har aldrig sökt något sådant här tidigare och det handlar mest om att vi hade barn och att man inte ville rycka upp dem. Men förra året när jag installerade en utställning i Aalborg tillsammans med den danske konstnären Tal R kom en kvinna fram och informerade om Læsø och den här möjligheten.

– Per Kirkeby var noga med att hans hem och ateljé inte skulle bli någon typ av museum och jag blev mer eller mindre uppmanad att söka. Det passade mig bra.

HON SKA VARA här i tre månader för att få inspiration och arbetsro inför utställningen Adieu Maria Magdalena som öppnar i Paris i mitten av oktober.

Mamma Andersson, som egentligen ville ha artistnamnet Karin Hund när hon gick på Konstfack, men fick avslag hos Patent- och registreringsverket med motiveringen att hund var ett skällsord i muslimska länder.

– Tack och lov att det inte blev så, säger hon nu.

I dag är hennes signatur hett eftertraktad inte bara på hemmaplan, hennes berättande måleri har golvat konstälskare över hela världen sedan genombrottet på Venedigbiennalen 2003. Att danskarna har ett särskilt bultande hjärta för hennes bilduttryck är ett faktum som förstärktes när Mamma Andersson för två år sedan fick en separatutstä

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar