Dagbok från gaza

Så står jag där vid katedern i min gamla gymnasieskola och minnena väller över mig som en störtflod av skam och sorg. Framför mig sitter ett par hundra elever och lyssnar när jag berättar om mina böck

Jag hade bott några månader i den lilla byn som min pappa bodde i sina sista 20 år i livet när jag började känna att det var mitt livs största misstag att flytta dit. Jag hade inte haft något med hono

Det regnar ute. I strida strömmar strilar regnet ner utanför fönstret. Vattnet bildar smutsiga ränder på glaset, och när jag försiktigt knackar med ett finger mot rutan, faller en droppe ner på fönste

Saken är den att min mamma hade ärvt pianot av en moster – tyvärr, får man väl säga. För det skapade osämja och bråk när mina många syskon tävlade om att trycka på tangenterna i tid och otid. Ingen av

TEXT: GABRIELLA KVARNLÖF JAG STÅR PÅ bakgården vid Årstabergs gamla panncentral, eller befinner jag mig på ett dagsrejv i Berlin? I en röra runt mig syns lastpallar, neonskyltar och graffittitaggade m

Alla vet vi att våra liv en dag kommer att ta slut. Vi vet bara inte när våra individuella stoppdatum kommer att infalla. För att påminna sig själv om livets ändlighet har Johanna Hector en kalender h