Att färglägga världen

4 min läsning

Han har ägnat livet åt färg och mönster och inspirerat människor jorden runt. Vi möter Kaffe Fassett för ett samtal om uppväxten i Big Sur, mötet med livskamraten Brandon Mably och hantverkets terapi.

Av KATARINA MATSSON

Kaffe Fassett uttalas som ”safe asset”, inte som den koffeinhaltiga drycken.
Foto: Yanan Li, Kaffe Fassett studio

KAFFE FASSETT HAR INGEN MOBILTELEFON. Vi sitter i Annes hus på Millesgården där hans utställning Kaffe Fassett: The power of pattern pågår till den 28 januari. Rummet är klätt i designerns starka färger och mönster; mattor, målningar, textilier, broderier … Mannen som en gång i ungdomen lärde sig att sticka på ett tåg mellan Skottland och London har sedan dess ägnat sitt liv åt det. Hantverket, konsten och inte minst färgerna.

– Jag har inte den där distraherande saken som tycks äta människors själar. Du vet, den lilla svarta lådan. Så vi spenderar tiden med att skapa detta, säger han och ser sig omkring.

Vi är i sammanhanget han och livskamraten och studiopartnern Brandon Mably (tillika teknikansvarig i duon, det finns ett instagramkonto@kaffefassettstudio).

Kaffe Fassett är uppväxt vid Stilla havets rand i Kalifornien, Brandon i en kuststad i Wales. De möttes på en busshållplats i London, dit Kaffe flyttade efter att ha hoppat av konststudierna på The school of the museum of fine arts i Boston.

– Han sa att han var en alternativ designer och det lät spännande. Jag ville gärna se mer av hans arbete eftersom han berättade att det var riktigt färgglatt, säger Brandon.

Han var ny i staden, utan vänner, så när Kaffe berättade att man kunde skymta verken genom hans fönster gick Brandon förbi.

– Jag tänkte ”åt helvete med det, jag ringer på”. Sen började gå dit på mina lediga dagar. Och efter ungefär tre månader övertalade jag honom att låta mig vara där permanent, säger han.

Den frispråkiga walesaren sa vad han tyckte och visade sig ha en skarp intuition för just färg och mönster.

– Grejen med Brandon är att han hade ett väldigt naturligt öga. Han hade ingen utbildning och ingen erfarenhet av konst. Men det räckte med en blick för att han skulle förstå. Han förstod min studio och vem jag var, säger Kaffe.

Brandon, som brottats med dyslexi och aldrig kände sig förstådd i skolan, hade hittat hem. Sedan dess har de arbetat tillsammans, numera även med konstnären Philip Jacobs. Utställningen på Millesgården är deras fjärde i Sve

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar