Vi tänder ljus, har fredagsmys och ”renar” hemmets energier med salvia. Är våra moderna ritualer ett försök att skapa ordning i kaos – eller ett tecken på andligt sökande?
Av KATARINA MATSSON
”MIN MAN SKRATTAR åt mig, men jag kan inte börja jobba utan att först tända ett ljus på skrivbordet.”
Jag sitter på en presslunch och småpratar med en jämnårig formgivare. Jag skrattar också, inte minst för att jag och min poddkollega Elin Lervik har precis samma ritual innan vi spelar in Hemtrevligtpodden. Det är som att det tända ljuset öppnar en hemlig port till rätt stämning, en mini-ritual som hjälper oss att gå från ett läge till ett annat.
Enligt Nationalencyklopedin är ritualer ett ”standardiserat, institutionaliserat beteende med symbolisk innebörd”, vanligen kopplade till kyrka eller tradition och med ett underliggande stråk av religion, magi eller liknande. Ida Hult, etnolog och futurist, förklarar vidare.
– Det är en repetitiv handlingssekvens som du känner igen. Den är formaliserad, alltså du gör saker på ett bestämt och upprepat sätt. Motsatsen är att du improviserar och att det inte spelar roll hur du gör, vilken ordning och så vidare.
Ofta är ritualerna förknippade med tid på olika sätt, med kalenderriter som valborg, fettisdagen, midsommar, jul och så vidare. Till dessa kan vi lägga livscykelriter som markerar olika övergångar i livet som konfirmation, student, bröllop med mera, menar hon. Att de i vårt sekulariserade samhället smyger sig in i vardagen är kanske inte så konstigt.
Om rutiner är något vi gör nästan automatiskt är ritualer snarare ett tillfälle att stanna upp och vara medveten i stunden. Tänd ett ljus och förvandla bostaden från hem till kontor, genomför en komplicerad hudvårdsrutin och gå från aktivitet till vila eller bränn lite salvia för att markera att arbetsveckan är slut.
– De allt mer flytande gränserna mellan online-offline, arbete-fritid, ensam-social har nog varit en stark pådrivare av detta. Vi gör våra dagar och stunder speciella och meningsfulla genom att se rutiner som ritual. Att få in saker i kalendern, att upprepa saker, skapar rutiner som hjälper våra rätt översköljda hjärnor, säger hon.
Där finns till exempel initiativ som författaren Johan Unenges läskvart (för att
