Kombi, halvkombi, sedan och MPV. Bilens olika former har många namn. Begreppen går ibland in i varandra. Eller blandas om till en crossover. Så varför ser bilarna ut som de gör och vad kan vi vänta oss i framtiden?
TEXT CARL UNDÉHN
EN FORMSAK
Vi kan börja med att hårdra det hela. Egentligen vore ju ett rätvinkligt skåp på hjul det mest praktiska. Men det skulle också innebära ett rejält luftmotstånd. Särskilt vackert vore det nog inte heller. Och här kommer vi in på några av grundelementen som utgör bilens kaross. Funktionalitet möter teknik som ställs mot säkerhetsföreskrifter och sedan knådas fram till något genom en designers vision. Sist – men knappast minst – kommer också en dos krav från marknadsavdelningen. Och ut kommer…en suv? Idag ofta ja, men genom historien har vi lärt känna en rad olika karossformer.
Från början vardet traditionen som styrde formen. De första bilarna kring förra sekelskiftet var utseendemässigt lätta att förväxla med en hästdroska. Något annat var ju också svårt att föreställa sig för dåtidens bilbyggare. De första karosserna hamrades, syddes och slogs fram med trä, tyg och plåt av lokala hantverkare ovanpå de ramkonstruktioner med drivlina som utgjorde dåtidens fordon. Bit för bit mejslades delarna fram som vi idag tar för givet hos en bil. De fyra hjulen (inte heller det en självklarhet) blir mindre och får samma storlek. Fronten med sin kylargrill etableras som bilens ”ansikte” när allt fler tillverkare placerar motorn fram.
Från 1920-talet blir design en del av bilindustrin, då med inspiration av flygplan och aerodynamik. ”Streamline” blev modeordet och samtidigt börjar den självbärande karossen att etablera sig. Italienska Lancia anses ha varit först med sin Lambda 1923. Det innebar lägre vikt och bättre säkerhet, men också nya möjligheter att utforma både innerutrymmen och karossen.
Mängder av mer eller mindre bisarra karosskoncept baserade på formen av en kluven vattendroppe såg dagens ljus. Den ena med lägre luftmotstånd än den andra, men alla med bristande praktiska egenskaper. Men senast under efterkrigstiden etablerades grunderna till de olika karossformer vi har än idag. Och en förhållandevis god kompromiss mellan aerodynamik och utrymme.
Former som också ger oss förväntningar på vad bilen erbjuder för körupplevelse. Och kans
