”jagtror att min röst ärviktig här och nu”

6 min läsning

Slarva mer, fatta beslut på lust och stäng ner sociala medier – det är några av Lola Zackows bästa hacks i karriären och livet. Sedan januari är hon konstnärligt utvecklingsansvarig för ljuddrama på Sveriges Radio.

Av Elaf Ali Foto Weronika Bela

REGISSÖREN OCH SKÅDESPELAREN LOLA ZACKOW

Lola rekommenderar oss att våga ”slarva”, och inte alltid sikta på att vara perfekt.

Lola Zackow möter upp i entrén på Sveriges Radio, där hon sedan januari är konstnärligt utvecklingsansvarig för ljuddrama. Vi tar oss genom långa korridorer till dramaavdelningen, där vi slår oss ner i en vinröd sammetssoffa. Jag tänker att sammet även beskriver Lolas röst – och som vanligt tänker jag högt. Lola skrattar och berättar att hon fått kritik av lyssnare för att hon låter för sensuell.

När hon tillträdde sin nya tjänst var det långt ifrån första gången hon jobbade med SR; hon hade gjort flera radiodramer tidigare, både som skådespelare och regissör. På cv:t finns också en diger lista av roller på film och tv – bland annat krimjättar som Beck och Maria Wern – och teater, till exempel Klipp han på Dramaten.

Du började plugga till skådespelare när du var 26, var det först då intresset föddes?

– Nej, första gången jag sökte till scenskolan gick jag första året på gymnasiet. Jag var egentligen för ung för att söka, men fick dispens. Jag gick vidare till slutprovet, men där mötte jag en vansinnigt gubbig lärare. Han fick mig att först ifrågasätta mig själv och sedan om den här branschen var rätt för mig. Men det blev bra, för det fick mig att gå in i mig själv och fråga: ”Vad vill jag?”

Och vad ville du?

– Jag ville vidare. Samla lite liv, få lite skit under naglarna. Så jag reste runt, bland annat till Centralamerika och New York. Jag stannade en längre tid i Guatemala och Mexiko City. Jag bodde också i London, där jag blev kvar längre än jag hade tänkt från början. Men det var på grund av att jag började spela roller derby.

Roller derby?

– Det är ungefär som rugby – på rullskridskor. Man får tacklas och det är sinnessjukt hårt. Jag spelade på hög nivå men sedan tröttnade jag och åkte hem till Stockholm och sökte till StDH (Stockholms Dramatiska Högskola, reds. anm.).

Vad var din ingång till skådespeleriet?

– Det var och är texten. Jag har alltid skrivit och läst mycket. Som liten hittade man mig alltid på ett bibliotek med en bok i handen. Jag minns en gång när jag var

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar