När Sara Paborn släppte sin debutroman Släktfeber blev den en omedelbar succé – och redan samma år fick hon sommarprata i P1. DV fick en pratstund med Sara om skrivande, autenticitet och varför hon från början inte alls ville bli författare.
Av Jacqueline Stinnerbom
FÖRFATTAREN SARA PABORN
Idet här numret av Damernas Värld medföljer romanen Tistelhonung som en sommarpresent. Boken, som är skriven av författaren Sara Paborn, gavs ut 2020 och blev nominerad till Årets bok samma år. Sedan dess har Sara hunnit ge ut ytterligare en roman, Svartstick. Saras författarkarriär tog fart redan när hon släppte sin debutroman Släktfeber år 2009, efter ett flertal refuserade försök – och redan samma år fick hon sommarprata i P1. Hon är känd för att skriva karaktärsdrivna romaner, och hennes förmåga att gestalta karaktärer uppskattas av både publik och kritiker.
Berätta omTistelhonung, som vi ger läsarna i sommarpresent i det här numret.
– Den kretsar kring en kärlekshistoria som utspelar sig i två tidsepoker – 1955 och 2019. Relationscoachen Ebba, som råkat ut för en skandal hemma i Stockholm, reser till Skåne för att skriva en artikel om livslång kärlek. Men när hon träffar den äldre kvinnan Veronica, vars långa äktenskap de ska prata om, avslöjas en annan historia, om en ungdomskärlek som försvann. Ebba blir besatt av Veronicas berättelse och bestämmer sig för att försöka hitta hennes gamla ungdomskärlek. I båda tidsepokerna finns det väldigt mycket bin och det är därför boken fick namnet Tistelhonung. Det är en symbol för passion och förälskelse; både det som sticks och gör ont, men också den söta honungen som man vill åt.
Tistelhonungutspelar sig delvis på 1950-talet. Hur gjorde du research för att få till alla detaljer?
– Jag gjorde omfattande research för att få till detaljerna i Tistelhonung. Jag köpte gamla årgångar av Veckojournalen på Tradera och läste dem för att få en känsla för tidsperioden. Jag lyssnade även på musik och köpte kläder från 1950-talet för att få en bättre förståelse för både mode och stil. Dessutom tillbringade jag mycket tid på Kungliga Biblioteket och läste dagstidningar från sommaren 1955 för att få en inblick i nyheter och språkbruk från den specifika perioden. All denna research var otroligt härlig och hjälpte mig att skapa en autentisk atmosfär för berättelsen.
Vad vill du at
