Nour

i sitter på en balkong och ser ut över Vasaparken i Stockholm. Nour El Refai ville ses hemma hos sig. Det är där hon är som tryggast och mår allra bäst.

– Sitter jag och pratar på ett kafé och ser att folk runtomkring lyssnar när jag pratar om personliga saker så mår jag piss. Det känns nästan som att de skulle kolla på mig när jag duschar.

I höst ska hon ut på stand up-turnén Nour El Refai säger skämt i ca 75 minuter – då ska tusentals människor lyssna på vad hon har att säga. Det har gått fyra år sedan hennes senaste turné. Sedan dess har hon hunnit bli mamma, varit mammaledig och genomlevt en pandemi.

– Det är som att jag har en massa instängda skämt och funderingar som bara måste ut. Det är dags nu.

Vad ser du mest fram emot med turnén?

– Jag längtar efter den där stämningen som kan uppstå när det är som bäst på scen. Hur ska man förklara den? Du vet när man är med sina nära vänner och man är i ett tryggt rum och känner sig så jävla rolig ... den stämningen kan uppstå på scen. Det är riktigt magiskt, och då har jag så kul själv. Sen är jag alltid apnervös innan men när jag väl kör och det mottas bra är det oslagbart. Det finns inget som är så gött som det.

Det känns ju annars som något av det mest utlämnande man kan göra, att stå på scen inför publik och vara rolig.

– Ja, det är verkligen så ”Vem tror du att du är? Ska du stå här och dra skämt i 75 minuter?” – vem gör ens så mot sig själv? Det säger jag till mig själv varje gång innan jag kliver upp på scen. Men förhoppningsvis kommer jag över det. Det brukar jag göra.

När visste du att du ville bli ståuppkomiker?

– Ganska sent, jag var 20 när jag gjorde min första ståupp-grej. Jag hade skrivit ett färdigt manus och lärde mig varje ord utantill, som att det var en pjäs. Jag fick ett enormt genomslag men jag kände mig som ett one hit wonder – jag hade ju inget mer. Jag var helt oerfaren och plötsligt tyckte folk att jag var jätterolig och så skulle jag åka ut och turnera med Sveriges största komiker utan att egentligen veta hur man gjorde. Sen