I kundkretsen finns världsnamn som Beyoncé och Lady Gaga, och hon gör prestigefyllda uppdrag för de stora franska modehusen. Möt handskdesignern Thomasine Barnekow i ateljén i Paris, där hon med nål och tråd, kreativitet och envishet gör verklighet av sina drömmar.
Av Malin Lager
HANDSKDESIGNERN THOMASINE BARNEKOW
Ateljén ligger i Galerie Véro-Dodat, ett shoppingstråk med historiska anor i centrala Paris. Bara några meter bort låg Christian Louboutins första butik. När Thomasine Barnekow har slutat för dagen går hon uppför trappan till den lilla lägenheten på övervåningen.
– Det här har blivit min lilla värld. Ibland känns det lite för nära till jobbet, men det finns en väldig charm med den här gamla stilen när du bor ovanpå din butik.
Betydligt fler kvadratmeter fanns det på slottet där hon växte upp, Sinclairsholm i Gumlösa socken i Skåne. På ägorna invid Almaån lekte Thomasine och hon älskade livet på landet, samtidigt som hon drömde om ett liv någon annanstans.
– Jag ville något annat, längtade alltid bort. Det var inte där mina drömmar kunde utvecklas. Jag kan inte bygga en sådan här värld i Gumlösa, där skulle jag aldrig få den här typen av projekt. Däremot fick jag entreprenörskapet av att växa upp i den miljön. Det är alltid många bollar i luften hemma på gården. Man försöker få nya idéer att funka, och det tänket har jag med mig i mitt företagande.
I Paris kan Thomasine Barnekow leva ut sin dröm, men det betyder inte att det är enkelt.
– Allt tar tid och jag bygger drömmen sakta, men jag lever med det jag tycker är roligast, vilket är att skapa.
Handskmakeriet inleddes för 15 år sedan och sedan dess har hon lyckats få till lysande samarbeten med stora modehus som Balmain, Maison Margiela och Louis Vuitton. I början av karriären var dock uppdragen hemliga. Thomasine fick inte säga att det var hon som gjort handskarna som bars på modevisningarna.
– Det var frustrerande eftersom man inte bara jobbar för modehusets skull utan även bygger sitt eget märke.
Till slut sa Thomasine ifrån och tackade nej till prestigefyllda projekt med märket Schiaparelli. Efter två år kom de dock tillbaka – de hade ändrat policyn så att hon fick berätta utåt vilka uppdrag hon gjort för dem.
– Ibland måste man våga sätta hårt mot hårt och säga vad man vill ha, och nu har jag delvis nått det målet. Mitt huvudsakliga mål är att modehusen ska skriva mitt namn när jag jobbar med dem.
Det
