För elfte året i rad kartlägger Food & Friends svenska folkets matvanor. Matrapporten 2022 visar mindre kött, taco fortsätter att vara fredagsfavoriten och poké bowl vinner trendkampen. Samt att svenskproducerat är ett förstahandsval för de tusen personer som deltagit i undersökningen.
TEXT PONTUS DAHLSTRÖM
I förra årets rapport konstaterades att pandemins avtryck hade fortsatt påverkan på hur svenskarna äter, handlar och konsumerar mat. Omvärldens inflytande fortsätter även i år med några tydliga och nya tendenser. 2022 är året då prishöjningar slår till i plånboken, då matens smak är vår viktigaste drivkraft och svenskproducerat värderas högt. Samtidigt som ambitionen att äta vegetariskt minskar för andra året i rad.
Under coronapandemin minskade intresset för mat och matlagning. Antagligen med anledning av att man i stor utsträckning lagade mat enbart till sig själv och sin familj, och drivkraften i att briljera med sin matlagning inför vänner försvann. Samtidigt som frekvensen av matlagning ökade i hemmet då valmöjligheterna begränsades.
I dagsläget har vår oroliga samtid närt den lägre intressenivån något. Gruppen som identifierar sig som ”mycket intresserad av mat och matlagning” nådde sin topp under 2018 och 2019 med 38%, men ligger idag på 26%, jämfört med förra årets 25%.
Vi kan dock se en förändring i mat- och matlagningsintresset bland de yngsta i åldersgruppen 15-24 år. Ökningen drivs av de unga männen där 40% är mycket intresserade av mat och matlagning, och bland de yngre kvinnorna är det 24%.
Det finns en skillnad i intresset för mat och matlagning beroende på om man är vegan, vegetarian, flexitarian eller allätare. Av de som ser sig som vegan är 47% mycket intresserade av mat och matlagning, och det är en ökning från 31% i fjol.
Mindre tid vid spisen
I Stockholm har det ökat från 29% till 35%, medan det har minskat både i Malmö från 29% till 22% och i Göteborg från 28% till 27%.
Effekten av pandemin och att svensken har lagat många fler måltider i hemmet gjorde att det lades ner mindre tid på att laga mat än tidigare år. Men även nu, efter att pandemin har planat ut, har svensken inte återgått till tidigare beteende. För att visa på en långsiktig trend lades 2012 ned 37 minuter på vardagsmatlagningen och i år 33 minuter, vilket är lika mycket som i fjol. Till helgmatlagningen ses samma mönster med 44 minuter och 2012 gällde 47 minuter på helgmaten.
Under pandemin skedde en förändring i hur ofta svensken besökte sin butik, men nu när restriktionerna har släpp
