Familjebilen

8 min läsning

För svår att backa, det var domen från första ägaren. Snabbt hamnade denna Audi 100 Coupé S hos en ny, backkunnig, ägare och har stannat i familjen sedan dess. ”En riktig nostalgitripp att köra den”, säger nuvarande och i princip andra brukaren Benny Einarsson.

TEXT ROBERT GUSTAVSSON FOTO ULF FORSBERG

Snabbare och starkare än sedanmodellen, men också snålare enligt samtida tester: 0,69 liter milen på landsväg medan sedanmodellen drog 0,76.

Audi hade bara funnits några år som märke när de tog fram sin nya toppmodell 100. Den presenterades 1968 i hemmastaden Ingolstadt och siffran avslöjade att det fanns 100 hästkrafter under huven. Märkets dittills lyxigaste sedanmodell fick snart sällskap av en sportig coupé och den presenterades på bilmässan i Frankfurt 1969.

Sedanmodellen hade designats av Ludwig Kraus med ett förflutet hos Mercedes-Benz, medan Coupén togs fram av den tämligen okända Ruprecht Neuner. Han är så okänd att du knappt kan hitta något om honom via Google.

Linjerna talar för sig själv och de blev ännu mer harmoniska tack vare att hjulbasen kortats omkring en decimeter.

Under huven vilade den nya raka fyrcylindriga motorn, men den hade förstorats från 1,8 till 1,9 liter, fått dubbla förgasare och bättre flöde i grenröret. I övrigt var det mestaannat under skalet hämtat från sedanmodellen. Det innebar bland annat framvagn med dubbla triangellänkar och fjäderben och skivbromsar fram. Men spårvidden var aningen ökad och Coupén hade exempelvis andra hjullager och drivaxlar än sedanmodellen. Vidare hade den torsionsfjädrad bakaxel med Panhardstag och kuggstångsstyrning. Fyra halogen- »

» strålkastare, rattstång av säkerhetstyp som även var justerbar i höjdled, nackstöd fram, laminerad vindruta och breda gördeldäck anses idag självklart, men kom ihåg att detta var för över 50 år sedan. Därför var det inte så konstigt att Audi i reklamen gärna framhöll att Coupén hade eluppvärmd bakruta samt bra genomströmningsventilation. Det sistnämnda inte minst viktigt då bilen saknade ventilationsrutor, vilket då ofta ansågs vara en nödvändighet för bra luftgenomströmning. Precis som sedanmodellen var den framhjulsdriven och i reklamen nämns att bilens drivknutar är av typen Homokinetiska Rzeppa-knutar som överför kraften utan ryckningar.

Bromsarna förtjänar en utvikning då skivorna fram var ventilerade och centralt placerade inne vid växellådan. Med servo blev de riktigt effektiva och i ett samtida test av tidningen Teknikens Vär

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar