Monark kom igång med motorcykeltillverkning under det glada 20-talet. Mindre glatt var det kanske i mitten av 1970-talet då tillverkningen lades ner. Däremellan hann det hända en hel del. Vi tar en snabbgenomgång.
TEXT & FOTO LARS ERIK GUSTAFSSON
Mmm…
Att Monarks motorcykelproduktion hade gamla anor när Varbergsfabriken lade ner densamma vid mitten på 1970-talet är knappast någon överdrift. Från starten 1908 med cykelproduktion växte företaget snabbt. Företagets första motorcykel, Sleipner, dök upp 1913 medan tillverkningen av motorcyklar under namnet Monark kom igång på 1920-talet. Då var det maskiner med importerade fyrtaktsmotorer på upp till 500 cc.
Monark tillverkade aldrig egna motorer, utan förlitade sig på inköpta produkter från många olika länder, inklusive Sverige. Under 1930-talet pågick en framgångsrik produktion av lättviktare på 98 cc och i början av 50-talet hade Monark tagit greppet om marknaden som största tillverkare i landet.
1950-talet skulle dock bli minst sagt omtumlande för Monark och redan innan årtiondet var över lades den civila motorcykelproduktionen ner på grund av minskad försäljning. Paradoxalt nog firade fabriken 50-årsjubileum 1958 och året därpå vann en Monark med Sten Lundin i sadeln VM-titeln i motocrossens 500 cc-klass. 1960-talet inleddes med en storaffär då Monark 1960 köpte värsta konkurrenten Nymans Verkstäder i Uppsala. Köpet gav en stor dominans på svensk mopedmarknad då det nya företaget kunde räkna in det storsäljande Crescentnamnet i sitt program. Just mopeden skulle komma att bli inkörsporten till den återupptagna motorcykeltillverkningen, som blev verklighet sent 60-tal. En populär mopedmodell var 50SS. Denna modell kunde med handlarnas hjälp typas om till lätt motorcykel. En utveckling på 50SS blev 1968 den lätta motorcykeln 80TS, med 5-växlad Sachsmotor på 7 hk. Nu tillverkade Monark – till mångas glädje – motorcyklar igen.
År 1970 fick Sverige en ny lag gällande lätta motorcyklar.
Den gamla förlegade regeln med en begränsning av maxvikten till 75 kg var nu en saga all och den nya lagen föreskrev i stället en maximal motorvolym på 125 cc. Här kunde fabriken presentera en mycket välbyggd 125 cc-maskin med en Sachsmotor på 18 hk. Det framgick genast att det handlade om en maskin för tuffa tävlingar i terräng och succén lät inte vänta på sig. MCB 125 T (förkortningen av Monark Crescent-Bolagen använde
