Tack vare dottern!

Det ville han förstås, även om tankarna innan dess nog mer gått till någon Cheva från 50-talet.

– Studebaker visste jag inte mycket om och tänkte att det nog var lättare att få tag i reservdelar till en Cheva, berättar Kenneth när vi träffas halvvägs mellan Sundsvall och Härnösand.

Commandern stod på gräsmattan där hennes svärfar David Shelton hade lämnat den. En så kallad tappad sug. Bilen hade han köpt 1975 av en Herbert Benny i Kansas som i sin tur hade köpt den 1956.

– Att den stått så nära havet var inte så bra. Bättre var att David kostat på en renovering av originalmotorn. Men han hade insett att han inte hade tid att renovera den färdigt.

– Så den skulle hamna på skroten om inte jag var beredd att ta över den, berättar Kenneth.

» Självklart slog han till. Även om Kenneth på plats hade konstaterat att den var både rostig, sliten, matt i lacken och att sätena helt saknade klädsel.

Att få Commandern från Los Angeles på USA:s västkust till Göteborg gick år 2001 på 28 000 kronor. Och sedan bilfrakt till dåvarande hemmet i Bergeforsen.

Klokt nog passade han och hustrun Berit 2002 på att besöka South Bend, märkets hemstad, och en träff där. Till saken hör att de besökte dottern Linda med familj två gånger per år.

– Studebakerträffen blev en succé. Jag hittade både mattor och en oljesticka och fick lära mig mycket om Studebaker och fick kontakter.

När arbetet började i det 70 kvadratmeter stora garaget till villan blev rostlagning och plåtjobb första prioritet. Hela golvet fick ny plåt och samtliga skärmar fixades till.

Lacken var som sagt sliten och blekt av Kaliforniens sol. Det löstes genom att Kenneth hittade en oblekt bit av den gula kulören på insidan av askkoppen.

Den blå kulören på taket löste lackeraren som tog hand om jobbet.

– Interiören var inget vidare heller. Klädseln på stolar och baksoffan kunde med hjälp av en dörrsida matchas fram i kulörerna ”Saab-brunt” och vitt, men jobbet lämnade