Calthorpe tillhörde de mindre tillverkarna av engelska motorcyklar, men ändå lyckades flera stycken leta sig till Sverige. Det förmodligen mest unika exemplaret hamnade i Västanfors utanför Fagersta redan 1928. I slutet av 1930-talet övertogs den unika maskinen av John Gallon och idag är den tillbaka i släkten. En släkt som verkligen har metanol i blodet.
TEXT & FOTO MATS OLOFSSON
Det lilla engelska märket Calthorpe var inte en av de större aktörerna, men lyckades likväl producera riktiga kvalitetsmaskiner. En av de absolut finaste, en 350-kubikare, hamnade i lilla Västanfors i Västmanland, på gränsen till Dalarna.
– Enligt uppgifter var det en Holger Eriksson som var den första ägaren till racern. Min farsa John Gallon övertog den i slutet av 30-talet, berättar Lennart Gallon.
På den tiden var det vanligt att man körde sin racer i flera discipliner, vilket John gjorde. Det blev speedway, isracing och backtävlingar med den lilla nätta treväxlade maskinen. En inköpt växellåda från Sturmey-Archer ser än idag till att det går undan.
Lennart hade själv en dröm om att bli professionell speedwayförare, men efter några år lade han ner det projektet. Istället var det nästa generation Gallon son tog vid ute på racingbanorna. Lennarts son Nicklas har mer eller mindre vuxit upp på en hoj.
– När jag var två år och nio månader byggde pappa ihop en liten speedwayhoj till mig. Sommaren 1982, när jag fyllde tre år, började jag köra, berättar Nicklas.
Så att säga att han kom i gång tidigt med speedway är en lätt underdrift, de flesta harvar ju omkring på en trehjuling utan motor vid den åldern.
Sedan rullade det på och Nicklas körde såväl 80-kubikare som 500-kubikare för Masarna och framför allt för Smederna, fram till dess att en knäskada gjorde att 2008 blev den sista säsongen. Men Nicklas har i princip alla hojar kvar.
– Det är inte så vanligt. Pappa med flera rådde mig att spara dem och så blev det, berättar Nicklas och visar runt i garaget.
Längst fram står knattemaskinen med 38-kubiks Crescentmotor som snabbt hoppar i gång när Nicklas ger den en bra knyck på bakhjulet. De stora hojarna längre in har självklart framåtlutade motorer, här talar vi ju modern tid.
Men den främsta klenoden i familjen Gallon står inte i Nicklas garage, utan den ägs av brodern Tobias. John Gallon sålde sin 350 redan 1949 och det dröjde 65 år innan den unika Calthorperac
