Detaljerna i fokus

10 min läsning

Vad bygger man efter att ha byggt en turbo-Corvette och en pro touring-Firebird? För Johan Svanholm föll valet på en kit car. GTM Supercar är en av Factory Fives mer udda fåglar och som om den inte var ovanlig nog har Johan även proppat den full med unika prylar som skapats med hjälp av 3D-teknik, CNC-maskiner och ett jäkla sinne för detaljer.

TEXT & FOTO: LARS HOLMSTRÖM BYGGBILDER: JOHAN SVANHOLM

DETALJMÄSTAREN. Jodå! Har man byggt en bil med den detaljnivån som Johans GTM har så har man rätt att stå med armarna i kors och se kaxig ut. Med extrem känsla för design och ett brinnande intresse för CNC-bearbetning har han skapat en helt unik version av Factory Five-kittet.

The fastest car you will ever build in your garage. Det står att läsa på Factory Fives hemsida när man öppnar sidan för deras GTM Supercar. Bilmodellen med tydliga drag av bland annat Ford GT40 produceras inte längre, men det hindrade inte Johan Svanholm från Örnsköldsvik från att lägga vantarna på ett exemplar när det var dags för ett nytt bygge.

Corvette och Firebird

Tidigare har han bland annat åkt Corvette C4 med lika många motorkonstellationer och typer av överladdning som Gene Simmons har haft flickvänner och det senaste bygget innan GTM:en var en Pontiac Firebird -67, som byggts om fullt ut enligt pro touring-mallen. Det var också under det bygget som Johan började med CNC-frästa delar i stor utsträckning. Den bilen hade bland annat en ratt som var fräst ur ett enda stycke aluminium.

– Firebirden blev riktigt bra, men var lite tråkig om man gillar fart och fläkt. Det var mer en bil att cruisa med och jag tycker ju om att gasa, så jag började se mig om efter något annat, berättar han.

Internetfynd

Via en kompis fick han så småningom nys om en GTM som låg ute på Marketplace av alla ställen. Det var ett påbörjat bygge och komplett med i princip alla delar som behövdes för att färdigställa den.

– Bygget var påbörjat och första byggbesiktningen var gjord hos Testa. Jag skickade en kompis från Västerås till Karlskoga för att kika på den och sen bollade jag lite med Gustaf Ulander på SFRO också innan jag bestämde mig för att köpa den. Jag ville ju vara säker på att den skulle gå att få godkänd.

Affär blev det och projektet fick ny hemvist i Örnsköldsvik. Väl där började Johan att undersöka vad det egentligen var han hade köpt. Rätt snabbt visade det sig att de tidigare två ägarna hade byggt enligt ungefär samma princip

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar