Inte ens som ny var sedanmodellen av Saab 9000 speciellt vanlig. Det var en påkostad variant av den bruksigare kombicoupén, med en diger tillvalslista och inbyggd flärd. Daniel Ritter har nosat upp en bil i lanseringskulören och öst både kärlek och originaltillbehör över den.
TEXT & FOTO: GUNNAR LJUNGSTEDT
Tänk efter nu. När såg du en Saab 9000 i trafiken senast? En fin? Det blev lite letande i internminnet, va? Då specificerar vi frågan lite till. När såg du en fin 9000 CD senast?
Nej, just det.
De var inte speciellt vanliga ens som nya. Den elegantare versionen av 9000, med mer flärd och finess än sin bruksigare kombicoupébroder, sålde inga mängder. Ironiskt nog dök den oftast upp som polisbil, vilket ju är ganska långt från den lyx som modellen annars utstrålar.
Men i andra änden av skalan var 9000 CD en bil för den övre medelklassen och ända upp på Wallenberg-nivå. Snacka om kameleont.
I en parallell verklighet hade det lika gärna kunnat bli en Audi 100 för Daniel Ritter. Pappa körde Opel Kadett 1985, en bil som bjöd på amfibiska upplevelser i kupén när den kördes genom biltvätten.
Uppvuxen med Saab
Under ett besök i USA åkte man hyrd Cadillac Seville och kontrasten var stor.
– När vi kom hem och man stängde dörren på Kadetten rasslade det bara till, skrattar Daniel.
Pappas val vägde mellan Audi 100 och Saab 9000. Det blev en 9000 från 1988, året var 1992 och bilen blev kvar i familjen i sju år innan den följdes av en rad andra Saabar.
– Så jag är uppvuxen med Saab. Många andra i släkten körde också Saab.
Daniel bor i Göteborg där Volvo regerar men kriget mellan Saab och Volvofalangerna har han hållit sig utanför. Man kan gilla det ena utan att se ner på det andra, men när det blev dags för egen bil var valet ändå självklart.
– En släkting hade en Saab 9000 CD lanseringsmodell, motiverar Daniel. Modellen kom 1988.
Ganska rostfri
Ambitionen var att köpa den bilen när det började dra ihop sig till körkort, men den råkade rosta bort – en åkomma som tyvärr var alltför vanlig på 9000 och som snabbt decimerade beståndet.
– Men jag skulle ha en sådan i lanseringsfärgen och fick leta länge. Redan då, 2002, var de ganska sönderkörda och rostiga.
Till slut dök den här bilen upp i Gislaved.
– Fräsch var den inte, berättar Daniel. Lite lätt krockad i en bakskärm och saknade några lister. Men det var en import fr
