Davidsson skapade som bäst under usla förhållanden

3 min läsning

Bobby Davidssons skaparglädje ställdes hela tiden mot bister ekonomi, brist på verktyg och en ständig jakt på garage. Ändå gjorde han stort avtryck när customfebern härjade som värst.

TEXT: GUNNAR LJUNGSTEDT FOTO: BILSPORTS ARKIV

FÖRSTA FÖRSÖKET. Det var med denna 164:a som vi fick träffa Bobby för första gången i Bilsport. Ett enkelt bygge med tanke på vad som skulle komma från Säfflepojken.

Vi som följde customkungarnas härjningar genom tidningen Bilsport minns alla grupperingar som slogs om uppmärksamheten. Vallåkragänget startade allt men utmanades snabbt av kapmaskinsbeväpnade ligor som tävlade om att skapa allt mer genomarbetade byggen.

Gängen anfördes gärna av någon vältalig person som kunde dela ut tjuvhugg.

En ständigt återkommande beef stod mellan Nybroligan med Håkan ”Molle” Molin som talesman, och Säfflemaffian genom Bobby Davidsson.

Bobby var en Volvoman.

– De är finast, sa Bobby i Bilsports första artikel om honom, i nummer 21/1982. Passar bra att bygga om.

Första bygget var ganska modest, en Volvo 164 från 1971 som visade sig vara en riktig rostburk, inköpt för 8.000 kronor. Någon svets hade han inte så plåtjobbet fick lejas bort. Något garage hade han inte heller så han fick jobba utomhus.

Bara första stadiet

Resultatet blev ordentligt hissad akter, egna bakljus av ihopknölad aluminiumfolie och plexiglas, hönstrappa, L88-scoop med kromade trattar, sidepipes och rikligt med krossad plysch ombord.

– Det här är bara första stadiet, lovade Bobby i artikeln.

Redan i nummer 19/1983 var Bilsports Gert Karlsson tillbaka i Säffle med anteckningsblocket. Bobby var redan från början inspirerad av Vallåkragänget och när Bertil Wilhelmssons V8-Amazon dök upp till salu kunde han inte låta bli.

Låta bli, det kunde han inte heller när hösten kom och bågfilen kallade. Taket sänktes nio centimeter och fronten fick dubbla lyktor från en Fiat. Det krävde en ny lack och den blåste Bobby själv. Fortfarande saknades garage.

– När jag spacklade och slipade taket var det tio grader kallt, berättade Bobby för den frenetiskt antecknande reportern Gert.

Måste vara Volvo

Lackade gjorde han i alla fall inomhus, i en hyrd lokal. I alla fall den vita basen, dekoren gjordes hemma på gårdsplanen. Men att inte ha byggt hela bilen själv gnagde, så Bobby funderade redan på ett nytt bygge.

– Det måste vara en Volvo, menade han. Saab eller annan europé duger inte.

Det blev en Volvo 182 Coupé, som presenterades i Bilsport 2/1985. Receptet var en Volvo 164 med bakänden från en 142 och V8 från Rover. Taksänkt, förstås.

– Elva centimeter, berättade Bobby för G

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar