Freddy cannon tallahassee lassie

3 min läsning

Med 29 hitsinglar på listorna kan man säga att Freddy Cannon levererade sin beskärda del till rock’n’rollhistorien. Han vägrade att kalla sig tonårsidol, han ville bli kallad rock’n’rollsångare. Inga mesigheter här inte!

TEXT: KENT VIKMO FOTO: TT.SE, GETTYS IMAGES

Frederick Anthony Picariello Jr föddes 4 december 1936 i Revere, Massachusetts. Som liten flyttade familjen snart till intilliggande Lynn och här började han skolan. Hans pappa körde lastbil och spelade även trumpet och sjöng i ett lokalt band från närliggande storstaden Boston.

Favoritmusiken var mestadels rhythm and blues med bland andra Big Joe Turner och han lärde sig också spela gitarr. Efter han tagit studenten från Lynn Vocation High School började han spela plattor som DJ och fick 1956 hoppa in som gitarrist i vokalgruppen G-Chiefs på inspelningen av låten ”Ka-Ding Dong”.

Skivan gick faktiskt hela vägen upp till plats 24 på Billboards Hot 100. Därefter hoppade han in som sångare och gitarrist i bandet Spindrifts och gjorde inspelningen ”Cha-cha-.do”. Inspirerad av Chuck Berry och Bo Diddley startade han bandet Freddy Karmon and the Hurricanes. De blev väldigt populära runt Boston och uppträdde även på den lokala tv-showen Boston Ballroom.

FREDDY SKAFFADE sig nu en manager i form av discjockeyn Jack McDermott. Hans mamma var också väldigt musikaliskt intresserad och hade faktiskt skrivit en text som hon ville att sonen skulle testa. Texten hette ”Rock and roll baby”. Freddy jobbade vidare med den och spelade in en demoversion av låten. Den lämnades sedan över av managern McDermott till låtskrivarna och producenterna Bob Crewe och Frank Slay.

De båda hade haft en jättehit 1957 med singeln ”Silhouettes” med bandet The Rays. De skrev om lite av melodin och lite av texten. Paret döpte också om den till ”Tallahassee Lassie”.

Deras betalning för jobbet var två tredjedelar av låträttigheterna. De skickade den till många olika skivbolag, men samtliga tackade nej. Ända tills tv-värden Dick Clark fick höra den.

Dick Clark hade USA:s, vid den tiden, mest populära ungdomsprogram ”American bandstand” Han var också delägare i skivbolaget Swan Records och beslutade att släppa ”Tallahassee Lassie”. Men Dick skruvade på låten lite till genom att få till ett ännu större sound. De la också till Freddys numera karakteristiska rop ”Wooo” och lånade en skolorkesters bastrumma som de slog på med en klubba för att få ett tungt ljud.

Swan Records president Bernie Binnick älskade den och gav här också Freddy sitt artistnamn

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar