Sylt i krus – ett sätt att lagra mycket lingon

9 min läsning

TERESE EIDENMARK

Krus eller kruka, från Höganäs eller annan tillverkare. Ett objekt med många olika användningsområden som de flesta har kommit i kontakt med. Antingen älskar man sina krus och vill ha fler eller så har man gömt undan dem i väntan på att veta vad de ska vara bra för. Att få ställa in mina krus fyllda med sylt i matkällaren är ren lycka.

Mitt intresse av att förse oss med mat på egen hand har ökat allt eftersom, och med många barn blir mängderna som behövs ofta rätt stora. En sommar för fem år sedan satte jag mig och räknade ut hur mycket sylt som skulle behövas, hitintills hade den alltid tagit slut hur mycket jag än tyckte att jag gjorde på hösten. Årsförbrukningen av sylt till gröten, pannkakorna, köttbullarna, tårtorna och andra bakverk till vår familj på två vuxna och fyra barn beräknades. Till gröten gör vi åt 1 dl sylt per dag, till pannkakorna på torsdagarna går det åt 2 dl, och vi äter lingonsylt till två middagar i veckan och till det behövs 1 ,5 dl. På en vecka blir det 1 0,5 dl sylt, alltså 54,6 liter på ett år. Sylten skulle också räcka till 1 0 tårtor under året, 2 liter sylt till behövdes till detta. För att kunna göra efterrätter och andra bakverk under året lade jag till 1 dl i veckan för detta, alltså 5,2 liter till. Totalt kom jag fram till att vi behövde sextiotvå (62!) liter sylt, varav hälften skulle gå åt till gröten.

Första året siktade jag på att en tredjedel skulle bli lingonsylt, en tredjedel äppelmos och den sista tredjedelen övriga bär beroende på hur mycket jag hittade av blåbär, hallon, hjortron och vinbär. Att plocka bären skrämde mig inte lika mycket som förvaringen. Med en matkällare som redan svämmade över av tomma syltburkar som väntade på att fyllas ville jag inte ens tänka tanken på hur många fler burkar som skulle behöva införskaffas, diskas, fyllas och märkas. Och i frysen var det redan tuff konkurrens om plats.

Inget nytt problem

När jag stod där inne i matkällaren och funderade på hur detta skulle lösas, så föll mina ögon på de krus jag hade fått flera år tidigare. Tankarna snurrade, hur hade man förvarat sylten innan frysens och glasburkens intåg i hemmet? Jag åkte till min mormor Nea, min trygga informationskälla när det gäller lösningar i hemmet, och frågade om man kunde förvara lingonsylten i krus. Att de hade haft mat i krusen kunde hon bekräfta, men hon kom inte ihåg något mer specifikt om hur de hade gjort. Sökningar