CHRISTINA OCH STEFFEN MEYER
Efter de första åren på Gammelgård med renovering och etablering av en skogsträdgård har vi verkligen kommit att uppskatta en underlättande infrastruktur som gör att vi orkar fortsätta utan att slitas ner.
Att göra någonting för första gången kan vara både spännande och lite stressande. Om man lyckas kan glädjen vara enorm. Lyckas man inte är det inte alltid man önskar prova igen. Det finns nog en del som t ex börjar odla grönsaker och bara gör ett misslyckat försök. Kanske var då motivationen inte tillräckligt stor.
Lyckas man på första försöket och är enormt peppad för att prova igen är det kanske också jätteroligt andra gången, men troligen inte helt lika fantastiskt som första gången. Och sedan blir det med tiden vardag. Som kan vara bra – men som kanske inte framkallar lika starka lyckokänslor som de första framgångsrika gångerna. Om det till och med är lite besvärligt, hårt eller tidskrävande, då kanske det inte blir en långlivad vardag eller en rejäl omställning.
Vi var t ex väldigt motiverade och peppade när vi påbörjade anläggandet av vår skogsträdgård. Startmotivationen var helt i topp. Vilket var bra – det var ett stort jobb. Både att ta ner träd, fördela jord från dammgrävandet, täcka för att kväva kvickrot, vattna nyplanterade träd och buskar och att dra upp plantor. Och det var såklart inte allt som lyckades.
Motivation och drivkraft är oumbärliga i ett stort projekt – motivationen för att påbörja projektet och drivkraften för att fullfölja det. Kunskap eller viljan att söka kunskap är lika viktig. Men vi tror att oavsett hur mycket motivation, drivkraft, kunskap eller kunskapstörst man har, är det inte sannolikt att man orkar göra projektet permanent och verkligt hållbart om det är för besvärligt, tungt, tidskrävande eller fysiskt hårt. Vi tror på att man vinner på att, efter den första euforin över nya framgångsrika erfarenheter, börja tänka i system och vad vi kallar infrastruktur som kan underlätta vardagen.
Plantverkstad
De första åren vi producerade fleråriga grönsaker till skogsträdgården placerade vi varje gång vi skulle så eller skola om plantor två bockar med en gammal dörr som bordsskiva mitt på gårdsplanen, hämtade säckar med jord i ladugården och sökte krukor i en passande storlek i ett virrvarr av krukor i lådor i ladugården. Efter omskolning packade vi ihop d
