Likbodsprojektet – ombyggnation med kubbteknik och återbruk av material

11 min läsning

ERIKA HENRIKSSON

Likbodsprojektet är ett socialt byggprojekt, där en gammal och oisolerad bod byggdes om till ett kontemplationsrum. Genom processen undersöktes olika ekologiska byggmetoder som tillät både återbruk av material och biologiska byggtekniker, framför allt kubbtekniken, en murteknik där obehandlat trä sammanförs med lerbruk.

Likbodsprojektet inleddes som ett samarbete mellan mig, forskare och byggande arkitekt, och två boende på en rehabiliteringsklinik för samsjuklighet och drogproblematik. De två hade hittat en övergiven likbod och önskade arbeta med den som ett sätt att ha någonting meningsfullt att göra under sin tid på kliniken. Tillsammans utformade vi arbetet med boden till ett projekt som handlade om att utforska både arkitektur och terapi. Något som ledde till en fyra år lång byggprocess, som också kom att utgöra grunden för min praktikbaserade forskningskandidatur.

Likbodsprojektet leddes av mig och utvecklades som ett relationellt projekt där flera personer boende på den närliggande rehabiliteringskliniken deltog, men även många personer i det omgivande lokalsamhället. Och genom transformationen av den gamla likboden utvecklades den alternativa praktiken arkiterapi.

Likboden

Boden som vi byggde om var en före detta likbod som byggts i slutet av 1 800-talet, under en period när spetälska härjade i området där den stod placerad. Likboden byggdes för att man skulle kunna förvara döda kroppar i den under vintern, när marken var för hård för att kunna begrava kropparna. Men efter att spetälskan dragit sig tillbaka lämnades boden tom, och när vi började arbeta med den hade den stått övergiven i mer än 50 år.

Innan transformationen var likboden en enkel oisolerad virkesbod på torpargrund på 3,1 ×7,8 m, med fasadpanelen fastspikad direkt i regelstommen. Boden var indelad i tre olika rum som inte hade någon koppling mellan sig invändigt, utan vart och ett av rummen hade en egen entrédörr.

Vårt mål med bodens transformation var att skapa ett lugnt kontemplationsrum som de boende på den närliggande kliniken kunde gå till. Men det viktigaste var ändå inte slutresultatet utan att designa en process som kunde göra det möjligt för boende på rehabiliteringskliniken att delta i arbetet, och att detta arbete skulle kunna ha terapeutisk effekt för de som deltog. Denna utgångspunkt ledde mig till kubbtekniken, och när vi funnit den byggtekniken bestämdes att vi skulle mura upp nya kubbväggar innanför skalet på den gamla likboden.

Kubbtek