ANNA GRÖNVALL
Vanliga juridiska associationsformer för bygdebolag är föreningar (ideella föreningar samt ekonomiska föreningar) och aktiebolag (AB samt med tillägget särskild vinstutdelningsbegränsning, svb). Associationsformerna är framtagna för att passa olika typer av verksamheter. Därför ska ni egentligen fråga er vad det är ni vill göra och varför, snarare än att ta som utgångspunkt vilken associationsform ni ska välja.
När det kommer till bygdebolag, som vi både vill organisera demokratiskt och genom vilka vi kanske vill driva flera typer av verksamheter, väcks ändå frågetecken kring val av associationsform och helheten av organisationsstrukturen.
Centralt för alla bygdebolag, vare sig de drivs som föreningar eller aktiebolag, är att arbeta fram det egna regelverket. Aktiebolag och ekonomiska föreningar är tydligt reglerade i lagstiftning, men lagen är så kallat dispositiv och gäller om man inte har skrivit något annat i stadgar/bolagsordning. Så man kan ”justera” lagen genom hur man formulerar stadgarna och på så vis utforma hur just ens bygdebolag ska drivas. Det är alltså viktigt att utgå från det unika sammanhanget när ni tar fram ert regelverk, samtidigt som det många gånger är en god idé att titta på andra bygdebolags bolagsordningar och stadgar för inspiration.
En vanlig fråga gällande helhetsorganisation är huruvida bygdebolaget ska bestå av en juridisk person, eller om det ska bildas en koncern med en mer komplex organisationsstruktur, alternativt om det bör finnas flera fristående juridiska personer som samverkar. Svaret är att bygdebolag väljer olika sätt att bygga upp en helhetsstruktur. Ofta är detta något som utvecklas naturligt när antalet verksamheter utökas och beroende på vilka typer av verksamheter det handlar om. De bygdebolag som väljer att driva alla verksamheter inom ramen för en juridisk person är oftast ekonomiska föreningar, eftersom denna modell kombinerar demokrati och affärsmässighet i samma organisation. En del bygdebolag väljer också att driva alla sina verksamheter genom ett AB eller AB (svb). De bygdebolag som bildar koncern och driver verksamheter inom olika juridiska personer, kombinerar oftast en ideell förening med ett eller flera AB eller AB (svb). På längre sikt väljer en del bygdebolag att knoppa av verksamheter och fungera som en hävstång för nya entreprenörer, istället för att styrelsen och arbetsgrupper inom bygdebolaget själva driver alla verksamheter. Här ligger betoningen mer på att skapa en lokal ekonomi med många självständiga
