SUSANNE HANSEN
I senaste numren av Åter har det varit en serie om att återanvända och göra nya saker av den gamla vävstolen man hittat på vinden. Man bör dock först överväga att använda vävstolen till det den är gjord för. Att väva är bra för kropp och själ på alla sätt och vis, samtidigt som vi kan skapa vackra och användbara textilier av gamla trasor eller gårdens ull. Här går jag igenom hur en vävstol är byggd och fungerar, samt hur man sätter ihop dess olika delar.
Denna artikel gör inte anspråk att på något sätt vara vetenskapligt korrekt utan allt är fritt hämtat från min personliga erfarenhetsbank. Första intresset kom från min mormors händer som alltid höll i något, stickning, virkning eller broderi, och hon hade all tid i världen att lära ut. Mitt strukturerade slöjdande startade på Västerbergs folkhögskola i Storvik med deras fantastiska kulturbärande kurser i konsthantverk, vävning och trä. Kursen Etnologi med textil inriktning satte in slöjden i sitt sammanhang. Sedan har det byggts på under ett långt arbetsliv som folkbildare inom ABF Gästrikebygden, med ideella uppdrag inom Hemslöjdsrörelsen, styrelsearbete och engagemang inom olika föreningar. Inför den här artikeln har jag även gjort en tillbakablick i vissa av mina favoritböcker, som stöd för minnet.
Information om gamla vävstolar var något jag själv saknade när jag kämpade med min egen första stora, tunga vävstol. Den var gratis, inklusive hjälp att ställa den i ordning för vävning av en äldre dam i byn. Den fick hedersplatsen i köket i det lilla hus på landet dit jag flyttat från Stockholm med mina döttrar 1 988. Tänkte efteråt att det här var väl inte svårt? Men min första pådragning tillsammans med en lika okunnig väninna och fyra barn runt benen varade från tidig morgon till sena kväll. Så mycket skratt innan varpen satt där den skulle.
Det är av misstagen man lär sig och jag har haft tur att få hjälp med detta under många år som ”vävfröken”. Så mycket tok som kan hända under alla olika moment kan man inte få till alldeles själv! Då lär man sig också att allt går att fixa – vissa saker tar bara längre tid.
Efter min första enorma, klumpiga vävstol har många vävstolar kommit och gått. Min privata inriktning inom slöjd och hantverk har alltid varit den folkliga husbehovsslöjden. Det glädjer mig mycket att den nu väcker intresse hos många, eftersom det innebär
