Skrattar bäst somskrattar sist

Stormen hade stillnat och snöovädret var över, konstaterade Lena när hon fällde upp persiennen och kikade ut. Allt var så vitt, så det var nästan svårt att titta mot de snötäckta vidderna utanför stug

Julen står för dörren, tänkte Britta och tog en klunk av sitt morgonkaffe, medan hon såg sig omkring i vardagsrummet, som väntade på att bli pyntat med granris, tomtar, guld och glitter. Jag får väl s

Allan hade satt sig på en bänk inne på järnvägsstationen för att värma sig innan han promenerade hem. Ute var det grått och kallt och han hade precis vinkat av sin dotter. Hon hade nyss fyllt 35 och d

Jag föddes 1950 i en liten stad där folk höll ögonen på varandra. Mina föräldrar var alltid uppmärksamma på vad man gjorde och inte gjorde. Eftersom jag var enda barnet var de mycket fokuserade på mig

Eva stannade på tröskeln och lät blicken svepa över rummet. Lamporna var släckta. Ett kallt månljus föll in över sängen från det öppna fönstret. Kyrkoherden låg på sängen med kläderna på. Hans svarta

Snön faller mjukt på den frostiga marken och när jag kommer in på kaféet stampar jag av snön från vinterkängorna. Sen ser jag upp, får syn på min väninna och höjer handen till en hälsning. Hon ler och