Vi har inget kvar

Det är en blåsig men solig dag i Västra Frölunda i sydvästra Göteborg. Ett barn med ryggsäck kämpar på uppför backen mot de grå höghusen med sin cykel, nedanför påtar en äldre kvinna bland några rangl

Annette tyckte att det kändes som att bli påkörd av ett expresståg. Alldeles nyss hade hon och Melker utbytt en glödhet kyss. Nu stod de med fem steg mellan sig framför killen som hon dansat och flirt

Nenne glittrar när hon öppnar dörren till det gröna huset från 1880. Huset ser ut att vara hämtat från Astrid Lindgrens värld och för tankarna både till Villa Villekulla och Barnen i Bullerbyn. Det gå

Kurscentret Sjögården var omgivet av skog på alla sidor, och när Annette efter avskedsmiddagen sista kvällen gick ut på terrassen för att svalka sig lite, njöt hon av anblicken av träd med gyllene löv

Bussen tog sig målmedvetet genom en liten ort som sov. Hon kände igen den. En gång hade den varit navet i ett omgivande maskineri av småbruk och företag. Nu fungerade inte samhället så längre. Saker f

Ediths röst darrade av vrede och hon skakade fortfarande när hon stod i köket och gjorde det sista, medan Jon lutade sig mot bordet med ett glas vin i handen. – Det kunde lika gärna ha stått i tidning