Ett rum i tinas hjärta

Ines stod i halvmörkret och stirrade rakt framför sig. Vad hände? Vem var det som hade ropat? Då blinkade ljuset plötsligt till, och i nästa sekund kom det tillbaka igen. Jenny vaknade till med ett ry

Annika andades djupt och hackigt. Hon vände sig om och såg på Jespers mor Linda som satt vid det lilla matbordet med ansiktet i händerna. Den äldre kvinnans gråt hade tystnat men var inte över. Det ko

Dagarna hade börjat bli kortare. Det märktes nästan från dag till dag. Christel, som alltid var uppe tidigt, kände det mycket tydligt, och hon längtade lite vemodigt tillbaka till den sommar som nu sj

Anna satt i det lilla vindsrummet som hon hyrde ovanför konditoriet. Från fönstret hade hon utsikt över de röda hustaken där morgonsolen spelade över takpannorna och blänkte i de uppslagna fönstren. D

Som vanligt stod Nina med översta delen av halvdörren öppen och tog emot den nya dagen. ”Se, Nina, se hur solen sakta lyser upp himlen.” Orden lät så tydliga i Ninas inre att hon oavsiktligt tittade s

Den höga vattennivån gav Ines kalla kårar. Det hade regnat mycket hela våren, men hittills hade älven sett ut som vanligt. Nu var det som om den hånlog mot henne och hotade att komma ännu närmare. − K