Han är ekonomiprofessorn som drivs av nyfikenhet och som jobbar med lycka. I dag är han aktiv med flera projekt. Ledighet är inget för Micael Dahlén.
AV JOHAN EKFELDT/TT, AMANDA ANNELL FOTO: TT
Micael Dahléns hjärna är igång dygnet runt
Ekonomiprofessorn Micael Dahlén sitter i en inspelningsstudio och gör små träningsfilmer när han pausar för vår intervju. Tanken är att få folk att motionera, eftersom det är viktigt för både det fysiska och psykiska välmåendet. Men det måste vara på ett sätt som gör det kul. Det är så han själv motionerar.
– Jag fjutt-tränar. Lite och ofta. Jag hittar på träningsrörelser som inte känns som ett måste eller ger prestationsångest.
För att koppla av i vardagen så vänder sig Micael ofta till träning.
– Jag älskar att träna och hitta på alla tänkbara och otänkbara övningar och varianter, vare sig det är styrketräning, löpning, yoga eller något annat. Och det bästa är att resten av familjen också är glada i att träna.
Sedan kan det i och för sig hända att någon utmanar honom på galna saker som att springa ett halvmaraton i trappor, och då är han för nyfiken för att säga nej.
– Det är kul att säga ja och att upptäcka nya saker. Mitt mål är att inte dö nyfiken. Jag ser på det som att jag inte är riktigt klok men hoppas bli det.
För några år sedan gav han ut en bok om just att ha kul med träning. Sedan skrev han i rask takt En liten bok om lycka, En liten bok om meningen med livet och Sifferdjur, den senare tillsammans med Helge Thorbjørnsen. Den handlar om siffrorna i våra liv.
Däremellan blev det bland annat en föreställning på Dramaten, en podd i USA och nu en egen kolumn om livet, i Svenska Dagbladet.
Dålig på att göra en sak
Det låter kanske inte rakt igenom som typiska ämnen för en professor på Handelshögskolan och Micael Dahlén säger rent ut att han är dålig på att bara göra en enda sak.
– Just den saken skulle kanske bli bra, men jag skulle inte stå ut.
På sin hemsida kallar han sig ”askstronaut”.
– Jag älskar att låta frågetecknen ta mig ut i universum för att hitta kanterna, hörnen och revorna som ingen har tittat bortom. När jag kommer på något nytt att utforska blir jag som ett barn på julafton. Min fru och mina barn kan ibland tröttna på mina
