Stefan tog mig med storm när vi möttes. Min dotter var inte lika begeistrad, för hon tyckte att det var något konstigt med honom. Hon hade rätt.
FOTO: SHUTTERSTOCK/TT
Häromdagen ringde en av mina väninnor och berättade om en spännande serie hon sett på Netflix. Det var en sann historia som handlade om en kvinna som blev förälskad i en livsfarlig sociopat och gifte sig med honom. Det blev början på en mardröm hon aldrig hade kunnat föreställa sig.
Telefonsamtalet väckte upp gamla minnen, sådana jag förträngt under många år, och jag blev iskall och svettig på samma gång. Jag avslutade samtalet och sedan dröjde det en bra stund innan jag kunde andas normalt igen. Det som min väninna berättade om var nämligen något jag kände igen alltför väl.
Jag närmade mig fyrtio när jag mötte Stefan – han var trettiofem och en otroligt charmig man som tog mig med storm. Jag hade nyligen skilt mig från den man jag varit gift med i femton år, och även om skilsmässan från Frank var vänskaplig och odramatisk var jag ändå skör, och jag hade verkligen inte planerat att bli förälskad så snart. Men det var omöjligt att stå emot Stefans charm.
Stefan var egenföretagare i reklambranschen med hela världen som arbetsplats. Min fjortonåriga dotter Sara var inte lika begeistrad. Hon var tvärtom fientlig mot Stefan från första stund, och jag kunde inte förstå varför. Han gjorde allt för att vara henne till lags – han köpte presenter, bjöd ut oss båda på fina middagar, erbjöd sig att skjutsa henne till fotbollsträningar och pianolektioner.
Men Sara förblev fientlig mot honom och till sist var jag tvungen att säga åt henne på skarpen. Jag sa att jag verkligen var förtjust i Stefan, och att jag till och med kunde tänka mig att flytta ihop med honom. Att hon inte ville anstränga sig för att acceptera honom sårade mig, för ville hon inte att jag skulle vara lycklig?
Sara sa att det var något underligt med Stefan, något hon inte tyckte om. Hon kände sig otrygg i hans sällskap, menade hon, men eftersom hon inte kunde ge några exempel eller förklara mer tydligt vad hon menade så tog jag inte till mig det hon sa. Det slutade med att vi blev ovänner, hon gav sig av och slog igen dörren efter sig.
Några timmar senare ringde hon från sin pappa, och förklarade att hon tänkte bo hos honom några nätter.
Under flera dagar funderade jag över situationen. Jag visste varken ut eller in, för
