Överdåd av örhängen

5 min läsning

De har prytt oss i mer än 4000 år och modellerna är otaliga – från bijouterier och enkla guldringar till spektakulära, gnistrande dyrgripar. Det är dags att sätta örhängena under luppen.

AV CHRISTINA LINDEROTH-OLSON FOTO: RESPEKTIVE AUKTIONSHUS, TT

Antikt glitter!

Tiffany’s i New York är Holly Golightlys (Audrey Hepburn) älsklingsplats i filmen Breakfast at Tiffany’s från 1961. De sköna juvelerna hon bär i filmen är dock bijouterier.

Genom konstens historia kan vi också följa örhängenas. Under 1500-talet prydde både kvinnor och män sina öron med vackra hängen. Dropppärlor var populära, inte minst bland välbeställda herrar. Och ett porträtt visar William Shakespeare med guldring i örat. Män nöjde sig ofta med ett hänge.

Under 1600-talet fortsatte pärlornas popularitet. Nu hade man dessutom lärt sig att fasettslipa ädelstenar och diamanter blev då eftersökta.

– Silver användes i infattningar på 1700-talet. Gamla smycken har ofta ”slaktats” och 1700-talssmycken har därför vanligen glas i stället för de ursprungliga ädelstenarna. Örhängen från den här tiden finns ibland på marknaden och de är fina även med glas, berättar Antikrundans Carolina Tüür, som till vardags driver firman Jewellery Escape tillsammans med Victoria Astudillo.

Fokus på ädelstenar

Garnityr med matchande smycken, som collier, örhängen, armband och bröstsmycke, kom under 1700-talet. Smyckenas formgivning blev lättare med större fokus på ädelstenar. Från Brasilien importerades stora mängder diamanter som bland annat placerades i påkostade droppörhängen. Pärlor var fortsatt eftertraktade. Under 1800-talet tillkom ibland diadem i garnityren.

Länge krävdes hål i öronen. Men den viktorianska tidens damer fann det opassande att genomborra örsnibbarna. Då kom örhängen med skruvfäste och senare också clips.

– Under 1800-talet gjordes serietillverkade droppörhängen i pressat guld. De innehåller inte så mycket guld och är därför lätta. Smycken från mitten av 1800-talet och några decennier framåt är undervärderade i dag, säger Victoria Astudillo.

Krigets effekter

Det glada 1920-talets nya kvinna gillade öronclips till sin korta frisyr. Hon valde gärna pärlörhängen och hängande örhängen med gnistrande stenar. Nu började också vitguld användas i smycken. På 50-talet blev lite större modeller moderna. Därefter har clipsen kommit och gått. På 60-talet kom hål i öronen tillbaka.

Under och efter andra värl


Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar